Regeringsformen är den viktigaste av våra grundlagar. I regeringsformen definieras yttrandefrihet som; ”frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor”.
Det talas däremot inte om tvånget att tro på vissa värderingar eller dela andras åsikter. Tvärtom heter det i 2 § att ”Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende.”
Liberalernas ledare Johan Pehrson verkar dock ha fått för sig just detta. I en DN-intervju om regeringens nya krav på nyanlända och asylsökande säger han Tidöavtalets integrationspolitik betyder att man ska ”ställa upp på grundlagen”.
Och för Pehrson betyder det ”att man pratar svenska och kan ta del av andra kulturella koder. En sådan kod är tillit. Att vi tror att myndigheterna finns till för att de vill oss väl.” Flyktingar och asylsökande som inte känner den rätta tilliten till myndigheter riskerar därför att bidrag och andra ersättningar dras in.
Förutom det pikanta i att juristen Pehrson inte tycks ha en susning om vad som faktiskt står – och inte står – i våra grundlagar avslöjar han en skrämmande illiberal hållning till yttrande- och åsiktsfrihet.
Att tillit är grundläggande för det goda samhället kan vi nog vara överens om, men tilliten skapas knappast genom tvång uppifrån, den måste växa nerifrån genom erfarenheter av att myndigheterna faktiskt vill oss väl (om de nu alltid gör det).
—
Lars Ilshammar