P O Enquist i högform på Rackstadsmuseet i Arvika

Inlagd av Kulturdelen Reportage lördag, juli 12th, 2014

Denna dag, den 11 juli, samlades nära 300 personer på Rackstadsmuseet för att lyssna till ett samtal mellan Lena Hellström och P O Enquist. Det handlade förstås om hans omfattande författarskap, och det ägde rum klockan 10 en fredag! Vi kom från när och fjärran, och jag kan lova att ingen blev besviken!

Lena förde ett avspänt, kunnigt och mycket professionellt samtal med vår litteräre gigant, som sannerligen inte låter sig intervjuas av vem som helst.  P O Enquist har sedan många år ett sommarhus i Arvikatrakten, och via lokala kontakter hade Lena lyckats få fram telefonnumret till honom. Förlaget vägrade blankt att hjälpa till. Efter en del övertalning tackade han ja till inbjudan, och här satt han nu, rakryggad och spänstig vid 80 års ålder.

Samtalet spände över hela hans författarskap, och det märktes att  Lena Hellström  läst på ordentligt. Nästan två timmar höll det på. När Lena frågade P O om han läste kvinnliga författare svarade han avväpnande: ”Och det frågar du en man som är gift med en av Grupp 8:s grundare!” Han är nämligen gift med Gunilla Thorgren, en känd och stridbar feminist. Så här berättar han om henne i en annan intervju, publicerad i tidningen Vi för ett år sedan:

”Han är glad att hustrun Gunilla (Thorgren, tidigare stridbar Grupp 8-medlem, chef-redaktör för Pockettidningen R och statssekreterare i kulturdepartementet) också är författare och har stor förståelse för hur skrivande fungerar. Hon är också hans första läsare, den enda som får läsa hans manus innan han lämnar in dem till förlaget.

–Gunilla har läst råmanus på alla böcker från Lewis resa och framåt. Hon är språkkänslig och bra på textanalys. Och säger aldrig åt mig att jag borde byta yrke!

Han talar med stor respekt och värme om sin hustru. Hon, som efter att ha skrivit en kritikerrosad biografi över sexualupplysaren Elise Ottesen–Jensen, nu otåligt letar efter något annat att skriva om.

–Motorn går jämt på henne, den begåvade människan! Själv känner jag mig slut som människa och författare efter Liknelseboken, säger han med ett skratt. ”

Min egen reflexion kring samtalet är att det har betydelse att det fördes långt från Stockholm, och att det litteraturtunga Värmland, är rätta platsen för ett sådant samtal. En vacker sommardag mitt i juli i vackra Rackstadsmuseet var rätt inramning. Men utan skickliga Lena Hellström hade det inte varit möjligt. Tack Lena och Rackstadsmuseet i Arvika för det!

—

Gunnar Norrman