DVD: Sawney: Flesh of Man

Inlagd av Linus Abrahamson Film, Film & TV, Recension, Videohyllan onsdag, april 23rd, 2014

Sawney: Flesh of Man (a.k.a. Lord of Darkness)
Skräck, Storbritannien, 2012
Njutafilms, 2014
Regi: Ricky Wood
Skådespelare: David Hayman, Samuel Feeney, Gavin Mitchell, William Houston.
Längd: 90 min
Utkommen på svensk dvd: 2014-02-05
Betyg:

 

———

Enligt en gammal skotsk legend så levde det på 1400-talet en klanhövding vid namn Sawney Bean, vars inavlade kannibalfamilj mördade och åt tusentals människor. Filmen har denna legend som grund och den citeras dessutom i introduktionsscenen. Även om filmen, precis som legenden, utspelar sig i Skottland så är det dock inte på 1400-talet, utan i nutid. Den moderna Sawney (David Hayman) är en fullständig psykopat som har vridit och vänt på Bibelns ord till att passa hans kannibaliska leverne, och han styr sin inavlade familj med järnhand. De bor på en gård i ett avskilt bergområde och har en stor underjordisk källare där offren torteras, våldtas, styckas och äts upp. Offren är ensamma personer som Sawney lyckats lura in i sin gammalmodiga taxi med tonade rutor. Oftast försvinner offren spårlöst, men ibland lämnas spår i form av avhuggna huvuden och styckade kroppsdelar för polisen och pressen att förundras över. Hamish MacDonald (Samuel Feeney), en ivrig journalist vars vän var ett av offren, finner det som sin uppgift att ta reda på vad eller vem som ligger bakom alla dessa människors försvinnanden. Till sin hjälp har han Bill Munro (Gavin Mitchell), en vresig inspektör vars chef inte är belåten med att han delar med sig av polisens information till pressen.

Sawney: Flesh of Man är regissören Ricky Woods första långfilm och spelades in med väldigt sparsam budget och ett litet ideellt arbetande filmteam. Eftersom samtliga inblandade (inkl. skådespelare) hade reguljära jobb att ta hänsyn till så tog det hela tre år att filma och sammanställa filmen. Dessa förutsättningar till trots så lyckades Wood ändå skapa både stämning och visuella effekter som kan mäta sig med mer storskaliga produktioner. Specialeffekterna under tortyr- och styckningsscenerna är tämligen imponerande och blodet ser mer realistiskt ut än vad det brukar göra i filmer med så pass låg budget. Musiken håller förhållandevis hög klass och är med undantag av ett pinsamt black metal-inslag (med ett liveband vars musik mer låter som stonerrock än black metal) väldigt passande. Skådespelarinsatserna är dock högst medelmåttiga och storyn är tråkigt förutsägbar. Även den genreobligatoriska twisten i slutet av filmen är onödigt klichéartad. Tempot i filmen är aningen ojämnt och lider, som så många andra filmer i genren, av att mittdelen blir en onödigt seg transportsträcka. Det görs ett halvdant försök att bredda storyn genom att låta Hamish ha ett förhållande som knakar ordentligt i fogarna, men det blir tyvärr inget annat än ytterligare en klyscha. Sawneys familjeförhållande är dock aningen mer originellt då hans familj består av två osannolikt spänstiga tonåringar iklädda luvtröjor för att dölja de missbildade ansiktena med sylvassa tänder, en tystlåten dvärg med tvivelaktig hygien och en modersgestalt, fastkedjad i källaren, som ger intryck av att vara mer rovdjur än människa. Det är lite oklart hur släktskapet hänger ihop, men klart är det i alla fall att de är inavlade och att Sawney är den enda av dem som kan läsa, skriva och prata ordentligt – de övriga familjemedlemmarna kommunicerar mestadels med Sawney (och i princip aldrig med varandra) genom yvig gestikulering och gutturala läten. Bill, den vresiga polisinspektören, verkar vara en tämligen intressant karaktär som med fördel kunde ha fått mer tid i rutan under den sega mittdelen.

Filmen i helhet känns som en blandning av The Hills Have Eyes och Hostel, men levererar tyvärr inte riktigt samma kvalitet (med enstaka undantag av välgjorda specialeffekter och vackert skildrade skotska naturlandskap) och bjuder inte heller på någonting nytt i skräckgenren som redan flödar över av tortyr- och kannibalteman. Egentligen hade jag velat ge Sawney: Flesh of Man två (och en halv) av fem pratbubblor, men det som förutom specialeffekterna räddar denna dvd-release från det lägre betyget är det generöst tilltagna extramaterialet. Det bjuds bland annat på kommentarspår, borttagna scener, bloopers, intervjuer, trailers och en kortfilm från den finska (!) premiärvisningen. Kommentarspåret och intervjuerna ger en trevlig och välbehövlig inblick i regissörens bakgrund och de begränsade förutsättningarna vid projektets start.

—

Linus Abrahamson