Kvalitet enligt Konstfack?
Kulturbloggen söndag, september 23rd, 2012Det har varit mycket ståhej runt Stina Wirséns film Liten Skär och alla små Brokiga och frågan huruvida den är (omedvetet) rasistisk eller inte. Jag tänker inte gå in i den debatten. Det har emellertid Joanna Rubin Dranger gjort (SvD 22/9) – och en passus i det inlägget kan vara värt en kommentar. I egenskap av ”professor i illustration på Konstfack” konstaterar hon nämligen: ”En författare anses i allmänhet skapa litteratur av kvalitet om karaktärerna är trovärdiga, om de till skillnad från karikatyrer eller stereotyper är skildringar ur ett nyanserat inifrånperspektiv. Dessa kvalitetsaspekter gäller även för illustratörer och bildberättare, barnbokskonstnärer och serieskapare.” (SvD 22/9) Är det kvalitetskriterier av detta inskränkta och stereotypa slag som lärs ut som vedertagen sanning på Konstfack blir man betänksam.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
De ”blinda fläcken” är flera än man anar, per definition. Det är hög tid att vakna, gnugga korpluckorna och idka självrannsakan. Neeeeh, det vill vi inte. Vi tycker lika och det är inte ett problem. Sådärså.
Det Joanna Rubin Dranger menar är alltså att en karaktär ska skildras ur ett ”nyanserat inifrånperspektiv”. Jag tycker själv det verkar både självklart och vettigt, och tolkar det som att det handlar om en karaktär med personlighet, av kött och blod, så att säga. Samtidigt är hennes formulering faktiskt ganska vag och det lämnar ju öppet för väldigt många olika tolkningar. Jag kan inte riktigt inse hur man kan tolka hennes uttalande som inskränkt och stereotypt? Att hävda att det nyanserade är stereotypt går inte ihop. Utveckla gärna hur du menar, Sten Wistrand.
Det vimlar av olika konstnärliga uttrycksmedel. Att utnämna ett av dessa som synonymt med kvalitet uppfattar jag som inskränkt – eller om det nu bara är ogenomtänkt. Kravet på ett ”nyanserat inifrånperspektiv” kommer att döma ut mängder av verk. Varför måste en litterär eller tecknad karaktär vara ”av kött och blod”? Det beror väl helt på vilken funktion den har i sitt sammanhang. Karikatyrer och stereotypier kan vara effektfulla. Är Voltaires ”Candide” ett uselt verk? Var Georg Grosz en dålig konstnär?
Vi lägger uppenbarligen inte in samma betydelser i orden, tex nyanserad och stereotyp. Även det som är tillspetsat och orealistiskt kan ju framställas på ett nyanserat sätt. Candide och Groszs gestalter skildrar ju aspekter av det mänskliga.
Ja, de skildrar aspekter av det mänskliga – men de gör det INTE från ett ”nyanserat inifrånperspektiv” utan just genom att medvetet använda sig av karikatyrer och stereotypier i satiriskt syfte. Kräver man ett nyanserat inifrånperspektiv blir satiren som genre omöjlig. Grosz skildrar ju inte den tyska borgerligheten för att man skall förstå den utan för att man skall äcklas av den.
Kan det vara i samma anda som chefen för biblioteket på Kulturhuset i Stockholm nu sorterat bort den tecknade serien Tintin med hänvisning till att den står för koloniala värderingar?
Vi har alldeles säkert en del kvardröjande koloniala värderingar att göra upp med. Frågan är om man bäst gör det genom att ”städa” på biblioteken.