Sverige: Sundborn
Resor onsdag, september 14th, 2016
I Lysekil, alldeles intill den legendariska badanläggningen, tronar en majestätisk villa i nationalromantisk stil, uppförd av dåvarande badläkare Carl Curman. Strax söder om detta hus, på andra sidan Gullmarsfjorden, i Fiskebäckskil, finns en liknande villa i grandios stil, med utsikt över karga skärgårdsöar och öppet hav. Den uppfördes på 1910-talet av konstnären Carl Wilhelmson och förvaltas även den av efterlevande släktingar, låt vara att den bara sporadiskt visas.
Också interiören är välbevarad. Att besöka Wilhelmsons konstnärshem är som att besöka det tidiga 1900-talets storsvenska blomstringsperiod. Det är en upplevelse helt i linje med konstnärshem som Ellen Keys Strand, Christian Erikssons Opsstuhage i Torsby, Carl Larssons Sundborn, Zorngården och Peterson-Bergers Sommarhagen på Frösön. Samma skönhetslängtan. Samma estetik: en märklig symbios av modernitet och vikingaromantik.
För några år sedan fick byggnadsnämnden i Falun ett udda ärende på sin bord… Konstnärsparet Peter Johansson och Barbro Westling hade nämligen ansökt om att Carl Larssongården i Sundborn skulle få rivas… De hävdade i sin skrivelse att förslaget inte var en provokation: ”Det är dags för något nytt. Var sak har sin tid.”
Något gensvar fick de inte. Liknande förslag från nämnda konstnärspar – att tända eld på Zorngården eller att klä in Ellen Keys Strand i spindelväv – har därefter inte avhörts.
Intresset för den nationalromantiska perioden i svensk historia har under senare år bara växt – och det märks inte minst på Sundborn, där Carl Larssongården nu tycks ha fått en mycket lämpad person vid rodret, nämligen Helena Brunkman, dessutom barnbarnsbarnbarn till Carl och Karin Larsson. Under hennes arbete som intendent har trädgården börjat återskapas till sin forna glans, konstutställningar i intilliggande Konsthallen Kvarnen har kommit igång, skaparverkstad för barn och andra aktiviteter har livat hela anläggningen – som på det hela taget i sommar har verkat mer livfull än på länge.
Hand i hand med det tilltagande intresset för det tidiga 1900-talets estetik går det tilltagande intresset för epoken när det gäller exempelvis byggnadsvård. Byggnadsvårdsbutiker säljer både original och repliker på alltifrån beslag till trädgårdssoffor från denna tid – och svenska fastighetsmäklare konstaterar att sekelskifteshus just nu är extremt efterfrågade – i synnerhet sådana där interiören är intakt.
Det särskilt intressanta med Carl och Karin Larsson är dock att de inte bara företräder en typisk nationalromantik – utan att de även överskrider den. I synnerhet Karin Larsson ger med sin design prov på en modernism som faktiskt snuddar vid bauhausrörelsen och den kommande funkisen. Sammantaget är det nog också den unika heminredningsmixen som paret Larsson tillsammans skapade som faktiskt attraherar vår samtids snudd på besatthet när det gäller just ”heminredning”.
Jag vill också påminna om en ljuvlig liten roman: Philippe Delerms Sundborn – eller dagar av ljus, i utmärkt översättning av Mats Löfgren. Philippe Delerm inför en fiktiv person, Ulrik Tercier, som får betrakta vardagslivet i konstnärskretsen kring Carl Larsson, Strindberg, Kröyer och Christian Krogh…
Philippe Delerm är en subtil, sinnligt registrerande författare, med påfallande talang att återskapa miljöer (Grez-sur-Loing, Paris, Skagen, Sundborn…) Med lyhörd inlevelse målar han upp förföriskt levande bilder av dessa konstnärer och deras ihärdiga försök att leva upp till drömbilder av hur tillvaron borde gestalta sig. Ett utsökt litet verk.
—
Björn Gustavsson
Fotnot: Läs mer på www.carllarsson.se
