Konsert: Kate Boy

Inlagd av Åsa Jonsén Konserter, Recension lördag, januari 24th, 2015

Konsert

Kate Boy

Pustervik, Göteborg, 2015-01-23

———

Filmfestivalen i Göteborg inleddes med en invigningsfest full av musik, och Pustervik bjöd på flera intressanta akter (bland annat det mycket spännande och originella Wildbirds & Peacedrums), men det var headlinande Kate Boy som verkligen gjorde avtryck, skapade elektrisk stämning och löften inför den nära förestående framtiden.

Kate Boy platsar definitivt i något slags electronica/dance/club-fack, men inslagen av elbas och akustiska trummor gör dem klart mer dynamiska och intressanta än andra akter i de trakterna. Det går ju heller inte att förneka att det Kate Boy har som verkligen skiljer dem från mängden är sångerskan Kate Akhurst.

Kate Boy bildades när tre låtskrivare (Markus Dextegen och Hampus Nordgren Hemlin från låtskrivarteamet Rocket Boy och nämnda Kate Akhurst från Australien) insåg att de tillsammans skrev så bra material och hade så bra personkemi att nästa naturliga steg skulle vara att faktiskt framföra låtarna själva, snarare än att ge bort dem till andra artister. De har utkommit med flera singlar och en EP, med uppmärksammade remixar av bland andra La Fleur, och debutsingeln ”Northern Lights” snurrade hyfsat flitigt i radio. Fullängdardebuten skall utkomma i juni, och att döma av det nya material som spelades i fredags, lovar den stort.

Jag skulle säga att bandets storhet live består av två huvudkomponenter. Dels har de den närmast hypnotiska stämning som uppstår genom grunden de står på: rytmerna blir så fascinerande och fångande tack vare blandningen av den detaljerade, snillrika elektroniska mattan och det nästan primala (och svintajta) trummandet och Hampus snygga elbasspel. När Kate och Markus trummar synkroniserat skriker och jublar publiken. Och dels har de Kates sånginsatser: sjunga bra på skiva är lättare än någonsin, men att sedan leverera live, det är där sanningen står naken. Kates sånginsatser är minst sagt stabila, hon har enorm röstkontroll och personlighet i klangen.

Det som också slår mig är att i ytlighetens tid väljer Kate Boy att inte falla för att exploatera den undersköna Kate Akhursts utseende: Kate Boy är ett band, de är enhetligt klädda och lutar sig mycket tryggt mot musiken, stämningen och den enade utstrålningen. Ljussättningen är lika monokrom och minimalistisk som scenklädseln och ger ett stilrent och kontrollerat intryck. Men Kate ler ofta stort och innerligt, och förmedlar en sådan värme att man kan bli frireligiös för mindre. Kate Boy arbetar med kontraster och det är inte jättevanligt med en sådan genomtänkt helhet bland svenska band.

”Det här kommer spelas i P3 hela sommaren”, sa någon i bredvid mig i publiken efter Kate Boys framträdande. Ja, arrangörerna har sannerligen valt ett band som står inför ett stort genombrott, och de som såg dem på Pustervik (och på Debaser Strand, Stockholm några dagar tidigare) kommer kunna säga att de minsann såg Kate Boy före de blev riktigt stora. Det skall till ett oväntat bra livespelningsår om inte denna konsert ligger i topp 3 när jag summerar 2015.

—

Text och foto: Åsa Jonsén

Kate Boy – The Way We Are