Sista weekenden på Säfstaholm
Dixit lördag, augusti 16th, 2014
Långt om länge fick jag till ett besök på årets utställning på Säfstaholms slott i Vingåker. Det var tur för mig eftersom Djur! Svensk konst från Liljefors rävar till Kellermans Rocky är något alldeles extra. Den överraskade mig totalt. Rolig, allvarlig, tankeväckande, ruskig och rörande. Allt på en gång. Johan Krouthéns oljemålning från 1907 Pickande höns gav mig en nostalgisk uppercut som fick mitt inre att vackla omkring i en nostalgisk känslostorm med utgångspunkt i folkskoleplanschernas idylliska svenska landsbygdsbilder. Men förnuftet fann sig snabbt och hann stämpla den som bräkande idyll innan tårarna började droppa.
Och lite lokalpatriotisk får man väl vara inför Axel Borgs Älg stående mitt i myren inlånad från Örebro Länsmuseum. Detsamma gäller Karl Axel Pehrson som var rikt representerad i gamla NA-borgen. Här finns tapeten Delfinisk rörelse 1 att beskåda liksom Guldbagge. Som används som filmpris. Stig Olson har tre verk med. Alla fantastiska, helt underbart är Självporträtt som hjort.
Det finns bara några få kvinnor med. Berta Hanssons målning Sista fågeln från 1991 har en sorglig historia att berätta i sig. Den är bokstavligen konstnärens sista fågel och bild innan blindhetens mörker sänkte sig över henne. I svartvitt för den kontrasten var det enda hon kunde uppfatta. Hon kunde inte använda penslar utan stod nära duken och pressade ut färgen med fingertopparna. Ett bittert öde som hon skildrar i en dikt med samma namn som avslutas: ”När klockan i Maria Magdalena / slog tolv dova slag / lämnade jag staffliet för gott. / Satte punkt för mitt målarliv. / Utan självömkan, tror jag. / Men givetvis med bävan. / Nu återstår bara att vänta.”
Den 23 och 24 augusti är sista weekenden som man kan se utställning. Förhandsbokade grupper tas emot till och med den september. Guidningen är excellent.
—
Dixie Ericson
