Passningar och efterslängar 26
Dixit söndag, juli 13th, 2014Matchen om tredje pris kändes som en överflödig match. The winner takes it all, gäller nuförtiden. Trea och brons låter blaskigt. Det tyckte också avgående holländske förbundskaptenen van Gaal efter förlusten mot Argentina. Han ska nu försöka sig på en fylla ut Sir Alex gyllene coach-kostym i Man U.
Men van Gaal ändrade sig om bronsmatchens specifika fotbollsvikt. Förmodligen efter lite armvridning från Fifa. Feodalherrarna där är väldigt lite för fri åsiktsbildning. Speciellt om den har bäring på deras affärsintressen.
Så match blev det och holländarna verkade genuint glada efter att ha erövrat bronsmedaljerna i Brasilia. Motståndare var Brasilien som befinner sig i fritt fall som fotbollsnation. Brassarna avfärdades med 3-0. Upptakten var lika illavarslande som den mot Tyskland. Knappt hade man börjat spela förrän mittback Silva såg sig nödtvungen att dra i Robbens tröja för att förhindra ett friläge. van Persie satte straffen utan krusiduller.
Matchen i sig är inte mycket att orda om. I 11:e minuten fångade en tv-kamera när förbundskapten Scolaris oblygt tog sig ”i brasan”. En gest med oklart innehåll och oklar adress. Som Brasiliens spel.
Brasilien såg stundtals ut som ett fotbollslag med betoning på lag i andra halvlek. Men den holländska backlinjen var på aletern precis som mot Argentina.
Nu har brasilianarna tre trauman att bearbeta. Uruguay 1950, Tyskland och Hollande 2014. Spelarna ber tårögt om ursäkt till den egna publiken och hela världen i medial tid och otid. En arrogant ödmjukhet som antyder att de tycks tro att hela världen bryr sig. Det vore bättre att satsa energin på att hjälpa till att rensa upp i den brasilianska fotbollen, nagelfara de egna myterna och tagga ner lite grann. Det är högt tid att sluta hetsäta den egna fotbollshistorien. Och sist men inte minst låta 1950 segla in i glömskan. Det är fiaskot här och nu som ska hanteras.
SVT-studion avslöjade dessvärre att ingen där i grunden känner till fotbollens regelverk vid straffsituationer. Är man tvärsäker och dömer ut domarbedömingar ska man känna till det finstilta. Eljest är det bättre att tiga. Glad amatörism får expertglorian att halka på sned.
Glenn Strömberg håller hög klass som expertkommentator. Han är kunnig, charmig och har en egen ton. Den ska han vårda och gör bäst i att avstå från att kommentera och resonera kring domarnas insatser och regelverket. Där saknar han den nödvändiga stringensen.
Nu väntar bara finalen.
—
Dixie Ericson
