Bio: Oz the Great and Powerful

Inlagd av Bella Stenberg Bioaktuellt, Film, Recension fredag, mars 15th, 2013

Oz the great and powerful
Äventyr, USA, 2013
Distributör: Walt Disney
Regissör: Sam Raimi
Medverkande: James Franco, Mila Kunis, Rachel Weisz, Michelle Williams, Zach Braff m f
Längd: 130 minuter
Biopremiär: 15 mars 2013
Betyg:

— — —

Det börjar i Kansas. Var annars? Med en tornado. Vad annars? Det är ju landet Oz vi ska besöka.

Stormen kommer i rättan tid för tivolitrollkarlen Oscar, Oz, som förfört för många kvinnor och narrat för många åskådare. Han är en charmör och lurendrejare. Självgod, girig, övertygad om sin egen storhet.

När Oz tar till flykten med en luftballong sugs han in i virvelvinden. Så byts ett svartvitt Kansas 1905 ut mot ett färgsprakande Oz. Ett land som är både härligt och farligt, och där bara fantasin kan sätta gränser för vad som dyker upp: musikaliska växter, flygande apor, fega lejon, sjungande lilleputtar och enastående mekaniker. Som om inte L Frank Baums böcker är nog har även regissören Sam Raimi rejäl fantasi. Ibland med drag åt det bisarra, ofta humoristisk. En del av 3D-effekterna är riktigt bra. Inte minst de stillsamma förtexterna.

Ska man sätta in filmen i Oz-kronologin så utspelas den före musikalfilmen från 1939, en klassiker som fortfarande står sig. Hur – eller ens om – den hänger ihop med bokserien, där författaren själv i bästa såpoperastil också ändrade på fakta och förhistorien allt eftersom, låter jag vara outforskat. Oz the great and powerful är dock fylld av små hänvisningar och hyllningar till Trollkarlen från Oz. En underhållning i underhållningen.

Storyn är däremot tunn, ooriginell. Och välanvänd – även delvis av Raimi själv i Army Of Darkness: en man hamnar i ett magiskt land där en profetia förutspått hans ankomst och måste, motvilligt, rädda det. Bli kung. I det här fallet efter att han mutats med en sal full av guld och listat ut vem som egentligen är ond och god. Samtidigt som han ska nå självinsikt och bli en bättre människa. Släng därutöver in några kvinnor som längtar efter en frälsare. I det här fallet lustigt nog kvinnor som, till skillnad från Oz, redan styr delar av landet och besitter äkta magi.

Det är lätt att lista ut hur det ska gå, men ändå är det lätt att dras med. Skådespeleriet är överdrivet och självmedvetet, men på något sätt funkar det. Oz (James Franco) försöker ju vara större än den han är, skådespelar sig genom livet. Däremot är det svårt sympatisera med honom och ännu svårare att förstå varför alla kvinnor – alla – faller för honom. Även de som genomskådar honom. Det blir både hans fall och hans räddning.

Häxorna Evanora (Rachel Weisz) och den naiva Theodora (Mila Kunis) är mer klichéer än personer. Ändå blir Franco utspelad av häxtrion. Michelle Williams som Glinda är vän och sockersöt och oskyldig så att man storknar. Även om hon minsann är tuffare än somliga tror. Den mest mångfacetterade och levande figuren är lustigt nog en liten flicka gjord av porslin.

I slutändan är Oz the great and powerful ett storslaget matinéäventyr, en Disneyfilm där inget är läskigt på riktigt och känslorna inte går på djupet. Den långt från en ny klassiker – och liksom huvudpersonen något av ett bländverk – men en stunds underhållande verklighetsflykt. Frågan som ställs i Trollkarlen från Oz, om det som sker överhuvudtaget är på riktigt, ställs dock aldrig.

— — —

Bella Stenberg