Kroki – nakenchock?
Debatt torsdag, februari 28th, 2013Framsidan på Nerikes Allehanda 130228 bjuder på en chock – en nakenchock. Så här står det:
”Nakenchock skakar Risbergska. Plötsligt kom en nakenmodell in i klassrummet. Elev och föräldrar upprörs.”
Risbergska är en gymnasieskola i Örebro. Händelsen verkar ha inträffat under en bildlektion i en klass från Samhällsvetenskapsprogrammet. Inne i tidningen finns en artikel som utvecklar saken. De ”chockade” är en anonym insändare samt en anonym elev som talat med skolans rektor.
Förutom att artikeln, skriven av reportern Oskar Schriever-Abeln, blåser upp händelsen på ett oproportionerligt sätt, vimlar den av fel. I texten står till exempel att eleverna skulle ”måla ett porträtt av en naken kropp”. Men ”porträtt” är framför allt att teckna, måla, eller för den delen att fotografera, ansiktet av en människa. ”Att måla” är att använda färg, ofta i mer eller mindre flytande form. ”Teckning” är att använda linjer för att framställa en bild. Denna enkla terminologi kunde man ju tänka sig att en journalist satte sig in i innan denne skrev något i ett sådant här ämne.
”Kroki”, eller som det egentligen stavas – croquis, betyder snabbskiss. Kroki utförs i princip alltid som en teckning med kol eller blyerts. Det ska gå snabbt och syftet är att lära sig att se efter ordentligt. Den nakna människokroppen används som motiv därför att den samtidigt är så välbekant och så komplex. Det går inte att fuska ihop en krokiteckning. Kroki är en av de mest etablerade metoderna när det gäller att lära sig att teckna. Det finns en lång tradition på området. Många konstkurser, alla konstskolor och de flesta bildesteter på gymnasiet är mycket väl bekanta med kroki.
Nakenheten har i sig ingenting med saken att göra. Men att avdramatisera nakenhet är en god sak. Den överdrivna och antagligen skadliga sexualiseringen i reklam och kommersiell kultur kanske kan motverkas av ett vardagligare förhållande till nakenhet.
Att modellen i fråga var en kvinna har inte heller med saken att göra. De flesta seriösa modeller som arbetar i sådana här sammanhang är visserligen kvinnor. Bara några få män är intresserade. Förklaringen till det? Ja kanske kan det delvis bero på att jobbet inte är så bra betalt.
Om man vill gå vidare till högre konstutbildning är det nödvändigt med en ordentlig dos av kroki-teckning. Även om man inte ska gå vidare åt det hållet så kan ett utvecklat seende och en god kreativ förmåga vara viktigt. Inom nästan alla yrkesområden räknas det idag som viktiga egenskaper.
Det är bra att Risbergska har kroki-teckning. Jag hoppas att skolan inte skräms att ta bort den från schemat.
—
Peter Ekström, rektor på Örebro Konstskola
Jag blir så trött… Ibland undrar jag om svenskar överlag går runt och letar efter saker att uppröras/chockas över.
Eleverna ska väl snarare vara glada över att de erbjuds möjligheten att teckna av nakenmodeller. Det är mycket lärorikt och utvecklande för teckningsförmågan. Dessutom kan det väl också ses som ett sätt att avdramatisera nakenhet. Att uppröras över en naken kropp i detta sammanhang känns onekligen ganska mossigt år 2013.
Nerikes Allehanda fortsätter på spåret ”nakenchock”. En ledare i dagens tidning (130103) ägnas åt detta. Där ägnar man sig dels åt en vag självkritik. Ordet ”nakenchock” skapar ”skandalartad känsla”. ”Men någon stor grej är det faktiskt inte.” Ja, lite efterklokhet skadar ju aldrig.
Dels hittar man på ett nytt spännande begrepp – ”kroki-konst”. Denna nyhet är något som vi i konstskolevärlden måste studera vidare.
Ja, konsten tar lätt allehanda kroki’a vägar utan ledare. Eller om det nu är ledaren på Allehanda som lätt får den på kroki’a vägar?
Synnerligen provokativt att låta känsliga elever på Risbergska öva kroki med nakenmodell, borde varit en Jesusmodell med höftkläde.
jag är krokimodell och nudist naturist. älskar vara naken i skog och vid havet. på sommaren eller annars på canarias playa. känner sexuella pirrningar vid krokiposering. skönt stå inför gruppen. alla ser mig naken o sensuellt fri. i min nakenhet. tror nog många modeller känner som jag. brukar även vara naken i pauserna. längtar alltid efter vara modell igen.
Nakenchocken rullar vidare. I tidningen Örebroarn har en artikel publicerats i ämnet. Och Nerikes Allehanda (130318) släpper inte taget. Tidningens konstkritiker, Stefan Nilson, kommenterar saken på nästan ett helt uppslag. Han tillför väl inte så mycket i sak men ger en god bakgrund till varför kroki bör vara ett viktigt inslag i undervisningen. Dessutom skriver han mycket om vad han uppfattar som vår tids kroppsfixering. Han avslutar så här:
”I ett politiskt/socialt perspektiv har vi nått till en punkt där våra kroppar blivit ett slagfält där vi själva – i valfrihetens namn – skall rådbråka oss för att känna oss lyckade och normativa, medan vår inre mentala rymd förtvinar. Allt i jakten på den ideala ytan men där bakom en sorgligt tilltagande och sårbar vilsenhet.”