Arkitekt Gunnar Asplund och lagerhuset i Hallsberg

Inlagd av Kulturdelen Helgesson tisdag, februari 26th, 2013

”Hus på Esplanaden började brinna” kunde man läsa i Nerikes Allehanda den fjärde november 2011.

I underrubriken stod det ”Ett gammalt sädesmagasin på Esplanaden i Hallsberg började brinna vid 20-tiden på fredagskvällen.”

I Eslöv i april 2008 kunde de som köpt bostadsrätter flytta in i en renoverad byggnad som marknadsförts som Asplunds lagerhus och blev Sveriges högsta bostadshus i trä.

Två snarlika byggnader som uppfördes 1918 och i samma syfte, men som rönt olika öden.

Varför byggdes lagerhusen för spannmål? Hur var de konstruerade och vad var Gunnar Asplunds roll i det hela, frågar jag mig.

Hungerdemonstrationer
Även om Sverige inte var med i första världskriget så var det svåra tider i landet med upplopp och hungerdemonstrationer. Det var kris i livsmedelsförsörjningen och statsminister Hammarskjöld kallades Hungersköld. Myndigheternas rädsla för revolution fanns där och det blev snabba ryck. 1916 tillsattes den så kallade Lager-och kylhuskommittén och den bidrog till att det 1917-18 byggdes nio spannmålslagerhus av något olika storlek. De uppfördes i jordbruksbygder, nära järnväg och utom räckhåll för fiendens eldgivning. De sex-sju våningar höga byggnaderna framstod verkligen som landmärken.

Idag finns tre av dessa byggnader kvar, en i Vara, en i Eslöv och den i Hallsberg som länge stått och förfallit och som nu ska rivas. Deras funktion som lagerhus för spannmål upphörde (förutom det i Vara) på 1970-talet.

Maskin för torkning

För konstruktionen gällde i hög grad den amerikanske arkitekten Sullivans välkända motto från senare delen av 1800-talet ”form follows function”, formen uppstår ur funktionen.

Den kvadratiska huvudvolymen (20 x 20 m) och konstruktionen ritades av ingenjörerna Edward Hubendick och Carl Forsell.

”Säden kom i järnvägsvagn och fördes med transportband och elevatorer upp till lanterninen högst upp för att sedan fördelas på de sju bjälklagsbottnarna. (…) Den bärande skelettkonstruktionen är av bultade träsparrar”.

Vad jag förstår så silades sedan säden av egen tyngd från bjälklager till bjälklager. I princip var det ett vanligt planbottenmagasin och en modern form av kornskruv. Eftersom byggnaden stadgades av bultade bjälkar så bar ytterväggarna bara sin egen vikt.

Asplunds gestaltning
Även om den arkitektoniska utformningen underkastades funktionen/konstruktionen så fanns här utrymme för fasadens gestaltning och det var här som Gunnar Asplund inkallades som ”arkitektonisk medhjälpare”. Han hade vid den här tiden vunnit flera arkitekttävlingar, men var i början av sin karriär och en av hans främsta inspirationskällor var italiensk romansk- och renässansarkitektur.

På avstånd kan lagerhuset i Hallsberg påminna om en högrest basilika eller kanske en romansk kyrka. Hisstornet och den översta mittdelen ser ut som en liten kyrka. Här finns också de markerade takfötterna och långsidornas fönsterband (som pekade fram mot funktionalismen) som motiverades ”av Asplund med att säden skulle kunna ligga till 2 meters höjd på bjälklagen men ändå få god ventilation tvärs genom byggnaden”.

Den upphöjda mittdelens fönster är runda liksom fönstren vid lastkajerna som täcktes av stora skärmtak. Ytterväggarna kläddes med reveteringstegel och putsades. Senare täcktes också delar av byggnaden med diagonalställda eternitplattor. Utifrån Asplunds ritningar kan man se att vissa dekorativa detaljer inte utfördes som till exempel putspilastrar.

Visst, Asplunds medverkan vid byggnadernas yttre gestaltning var betydelsefull, men glöm inte ingenjörernas roll. Att benämna dessa byggnader som enbart Asplunds lagerhus är förståeligt med tanke på hans ryktbarhet, men det är en sanning med modifikation.

Olika äro byggnaders öden. I Eslöv förvandlades lagerhuset för spannmål till Sveriges högsta bostadshus i trä med 31 bostadsrätter och i Hallsberg väntar det brandskadade huset på rivning.

I Eslöv, beläget i en tillväxtregion, arbetade föreningen ”Lagerhusets vänner”  i många år för husets bevarande och sedan lade några arkitekter fram förslag om bostadsrätter.

Vila i frid Lagerhuset i Hallsberg och ditt minne ska bevaras!

—

Text: Bo Helgesson Bild: Lennart Waara