DVD: Men of Corleone

Inlagd av Kristoffer Pettersson Film, Recension, Videohyllan torsdag, juni 30th, 2011

Men of Corleone, aka: L’ultimo dei Corleonesi

Action, Italien, 2007

Distributör: Pan Vision

Regi: Alberto Negrin

Skådespelare: Marcello Mazzarella , David Coco m.fl.

Längd: 100 minuter

Finns på svensk dvd från 2011-06-29

— — —

På 80-talet visades en serie på svensk tv kallad Bläckfisken. Jag var egentligen för liten för att få se serien men jag tjuvkikade och fick se en värld helt annorlunda mot den jag var van att se i svenska och amerikanska spelfilmer.  Det var en värld där uråldriga traditioner övergick statliga lagar och där ett människoliv knappt hade något värde alls. När 1992 även svensk tv översvämmades med nyheten att domaren Giovanni Falcone hade mördas insåg jag att inget i serien heller var överdrivet. Domare Falcone hade öppet gått i krig mot den sicilianska maffian och fått betala med livet. För att komma åt honom hade maffian sprängt en hel motorväg med domaren, hans fru, livvakter och allt. Det visades senare att det var några totalt hänsynslösa män från en liten stad vid namn Corleone som noggrant hade planerat och genomfört dådet. Ett tag såg det faktiskt ut som om de vunnit.

Corleone – en slumrande Siciliansk småstad vars historia är fylld av våld och korruption. När man hör stadens namn idag så är det omöjligt att inte associera till maffiaorganisationer och dess ”män av respekt”.  Till stor del beror det naturligtvis på Mario Puzos succéroman Gudfadern (1969) vars brottsfamilj fick bära stadens namn. Men så hade det sannolikt inte sett ut om det inte funnits verkliga förebilder som Salvatore ”Totó” Riina och Bernardo Provenzano, eller Corleonesi som de också kallas.

I filmen Men of Corleone för vi se Riinas (Marcello Mazzarella) och Provenzanos (David Coco) resa från att vara fattiga bondpojkar till att bli den sicilianska undre världens maktelit. Historien inleds vid dess kulmen – det spektakulära mordet på domare Falcone. Sedan kastas vi tillbaka till 40-talet där vi får se hur Riina och Provenzano börjar jobba för den lokala maffialedaren. Speciellt Riina utmärker sig som båda pålitlig, lojal och totalt hänsynslös när det väl behövs. Snabbt stiger de effektiva unga gossarna från Corleone i rang inom den lokala brottsorganisationen. Efter att ha lagt under sig hemstaden styr de kosan mot den sicilianska öns huvudstad – Palermo. Där uppstår snabbt friktion mellan Corleonesi samt representanter ur både den undre världen och polismakten. Våld och rättegångar kantar vardagen men Riina och Provenzanos hör definitivt inte till de lättskrämda. Tillslut tvingas de dock gå under jorden för att undkomma lagens långa arm. Detta hindrar dem inte från att fortsätta styra sin kallhamrade maffiaorganisation som nu öppet går i krig mot den italienska staten. Fram till sina gripanden (Riina 1993 och Provenzano 2006) såg det också länge ut som om det var omöjligt att ta fast de hänsynslösa männen från Corleone.

Speciellt Toto Riina är en spektakulär herre. När han tillslut greps 1993 så visade sig han se ut som vilken oansenlig liten farbror som helst. Men bakom fasaden fanns en man som hade mördat över 40 män med sina egna händer samt beordrat mord på tusentals. Ett personporträtt av denna människa är naturligtvis på sin plats. Men trots att både passande miljöer och duktiga skådespelare så ger tyvärr Men of Corleone inte något djup åt varken Riina, Provenzano eller de män som försökte få dem bakom lås och bom. Allt berättas på tok för snabbt och när filmens 100 minuter sprungit förbi så känns allt övervägande fragmentariskt. Jag hade exempelvis velat veta mer om de uråldriga sicilianska sociala strukturer som skapade dessa män från Corleone. Man får se dem växa upp, träffa kvinnor och skjuta ner rivaler – men deras personliga motiv framkommer aldrig. Jag hade också velat få en förklaring till hur de kunde gömma sig mitt i det sicilianska samhället utan att någon angav dem.  Fördjupningar av denna typ lämnas det tyvärr inte mycket plats över för i Men of Corleone. Istället så skjuts det hejvilt utan att man egentligen får något svar vem som finns bakom avtryckaren eller framför kornet heller för den delen.  

Tv-kanalen RAI är också det produktionsbolag som låg bakom långköraren Bläckfisken och visst har Men of Corleone vissa kvalitéer. Exempelvis så pryds filmen av kanonbra kompositioner av musikgeniet Ennio Morricone vilken också låg bakom Bläckfiskens karismatiska musik. Men tar man bort den hyfsat stiliga ytan så erbjuds endast en småtaffligt berättad resumé av en historia som egentligen är betydligt mer fängslande än så här. Bättre alternativ har också producerats. Tv-serien Corleone (2007) speglar exempelvis samma händelser, men på ett betydligt mer ingående sätt. Även om denna serie är en aning spekulativ samt kryddad med fiktiva inslag så är den avsevärt mer engagerande än axelryckningen Men of Corleone. Är det sanningen som eftersöks så skulle jag rekommendera Tomas Lappalainens Maffia (1999). Denna bok erbjuder en mycket noggrann och insiktsfull bild av både den sicilianska maffian och om Corleonesi som Salvatore ”Totó” Riina och Bernardo Provenzano.         

— — —

Kristoffer Pettersson är en del av Kulturdelens redaktion