CD: Night Song
Recension, Skivor lördag, mars 12th, 2011
Ketil Bjørnstad & Svante Henryson: Night Song (ECM/Naxos). Speltid: 77‘08.
Ketil Bjørnstad (piano), Svante Henryson (cello)
–
Night Song kallar Ketil Bjørnstad sin senaste cd. Och visst, nog låter han sitt piano och Svante Henrysons cello lågmält sjunga sina vackra, lite naiva och andäktiga melodier i natten. Aldrig att de höjer rösten, aldrig att de ökar tempot, aldrig att de börjar samtala med varandra. Unisont vaggar de in lyssnaren i stillheten och bäddar oss en säng av mjuka toner. Låtarna har visserligen olika namn men följer på varandra som ett flöde, som delar av samma lugna andetag. Bjørnstad är nedsänkt i en romantisk tradition från Schubert, men han har också lånat meditativ enkelhet från Satie och Pärt och Gavin Bryars. Och ja, det är verkligen vackert – vackert och rofyllt, mycket vackert och mycket rofyllt. Det är så vackert och rofyllt att jag efter ett tag blir lite otålig, nästan irriterad. Det är musik som tycker om mig och är angelägen om att tycka om mig – och som är angelägen om att själv bli omtyckt. Men just därför får den mig att inte riktigt kunna slappna av under det där mjuka och djupblå täcket som musikerna så kärleksfullt lägger över mig. Jag känner mig lite otacksam när jag inte bara förbehållslöst kan ta emot dessa omsorger och försjunka i musiken, njuta och lyckligt slumra in …
En del kommer att älska den här skivan för den tröst och frid som den rymmer. Troligen fungerar den också bäst i stunder när man bara vill bli okritiskt tonalt omhändertagen.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
