CD: Vermillion med Kit Downes Trio
Recension, Skivhyllan, Skivor torsdag, februari 10th, 2022Kit Downes: Vermillion (ECM /Naxos). Speltid: 45’35.
Kit Downes (piano), Petter Eldh (kontrabas), James Maddren (trummor)
Betyg:
Releasedatum: 11/2 2022
Om jag säger att det finns ytterst få jazzpianister som spelar orgel kommer säkert en och annan att protestera och räkna upp ett antal namn. Men nu pratar jag inte hammondorgel och elorgel utan kyrkorgel. Och jag pratar om pianister som verkligen är utbildade organister. Finns det någon över huvud taget? Jo, en i alla fall: Kit Downes. På Dreamlife of Debris kunde vi också för två år sedan höra honom få liv i piporna, passande nog i en del melodier som hade drag av psalm. På nya albumet, Vermillion, har han dock stigit ner från orgelläktaren och satt sig vid flygeln bredvid Petter Eldh på kontrabas och James Maddren på trummor. Liksom förra albumet är det nya stämningsfullt och lite drömskt, melodiöst och harmoniskt. Men det är inte harmlöst – trots att låten ”Rolling Thunder” måste vara det mest diskreta åskväder jag upplevt. Med sin utbildning är det inte helt oväntat att Downes i sitt tonspråk kan närma sig den klassiska musiken. Nog är ”Sister, Sister” i alla fall lite avlägset släkt med Debussys ”Flickan med linhåret”? Först fann jag albumet mycket vackert – och lite anonymt. Men det öppnar sig vid förnyad bekantskap och varför inte med hörlurar som låter nyanserna och det subtila samspelet träda fram. Det händer mer än man först kanske tror, utan att den meditativa stämningen för den skull bryts.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.