ytterligare tre dikter av Tom Lindblom
Blå Kalender lördag, augusti 22nd, 2015Tecknen
Rädslan för att misslyckas
Att inte skriva på raden
Att skriva bredvid
På sned
Obegripligt
Eget alfabet
Krusiduller av betydelse
Bara för mig
Så måste det ha börjat en gång
I Mesopotamien
Före bläckpennan och notesblocket
Innan nån annan förstod
Än han som hittat på tecknen
Alfabetet
En oerhörd hemlighet
Som skulle störta länder i krig
men samtidigt öka välståndet och mat för dagen
Planeterna
Solsystemet
Receptböckerna
Resorna
Lusten att smaka, upptäcka
Och rädslan för detsamma
Sprängkraften i tecknen
Obönhörliga i all sin platta visdom
Skräcken för det okända
Utvecklingen
Vartåt
För sent att vända
Vända vart?
Han som startade det hela, gjorde tecknen
Vem var han?
Var det en han?
Var det en hon?
Var dom flera?
Här står vi nu
Står kvar i Mesopotamien
Står och stampar
I det moderna samhället
Eufrat och Tigris flyter långsamt genom det karga landskapet
Bär på hemligheten
Hemligheten om dom, som ristade tecknen
I sten
Flygeln
Jag sitter vid flygeln
utan att spela
Bara sitter och ser
Ser på det svarta, stora, blanka instrumentet
På kurvaturen
Ser och ser
Strängarna
Dom smala, tunna
Diskanten
Dom tjocka bassträngarna
Spunna, tvinnade
Som kan mullra
Tangenterna
Så känsliga
För beröring
Dom vita,gulvita
I sidenmjukt elfenben (här skäms jag med tanke på de utrotningshotade, stora djuren)
Instrumentet är gammalt
Det kanske fanns flera elefanter på den tiden
De svarta, allvarliga tangenterna i ebenholz
Svårare att tas med
Njuter av det tysta instrumentet
Tiger med sin potential
Av allt som spelats
Av allt som kanske kommer att spelas
Men inte nu
Nu är det vila och kontemplation
En och annan fundering
kring möjligheten att skapa
Högt och lågt
Starkt och svagt
Enskilda toner och komplicerade ackord
Rytmer
Kombinationen av toner
i det närmaste oändlig
Kan inte ta slut
När man väl trycker ned tangenterna!
Inte nu
En annan gång
Åttiårsdagen
Åttiårsdagen firades i hängmattan
Och utanför
I närheten av
om det skulle behövas en slummer
mitt på blanka dan
Trots det vackra vädret,
blommorna,gräset, fåglarna
Och grannarnas tårtor
Menande leenden
Sordinerade kommentarer
”Att du är så gammal kan väl ingen tro”
Gästerna börjar titta på sina klockor
Mäta tiden
Sina egna åldrar
Pustar ut
Långt till åtti
Kanske inte ens möjligt
Tårtorna smälter i solgasset
Stolarna räcker inte till
Någon hämtar en köksstol
Med blå och vitrandig sittdyna
Någon har hört göken, men håller väderstrecket hemligt
Man nästan hör hur alla tänker
Ingen glammar
Enstaka,dämpade röster
Så tyst igen
Hänsyn, ordfattigdom, blygsel, åttiårsdag?
Tårtfaten så gott som tomma
Bara lite kladd kvar på tårtpappren av vaniljkräm,grädde,sockerkaka
nåt enstaka bär, hallon, blåbär
”Vi får nog anse att festen är över”
Avdukning
Hemgång
Avslut
Göken gal i söder
—
Tom Lindblom
Fint Tom!
Ylar och smattrar lite efterblivet till din ära.
Kommer ihåg när du sa att du blivit gammal och snäll
vi tittade på en skulptur tror jag.
ingen gök här
men fasanungarna stroppar runt piper kring huset
lovar en ny vår
lovar äta sig feta och granna.
Tack för dina dikter ska läsa fler
Mvh Magdalena
Fullt i fan Tompa! Jag gillar!