Fem nya dikter
Blå Kalender tisdag, augusti 11th, 2015Skärvor
Skärvor, flisor, ur tillvarons porslin
Bär dom i en liten skinnpung
närmast hjärtat
”Kommer in på spår tre”
Väntar
Gammalt lok
med en vagn
”Det där är ert tåg”
Inget bagage
Tofflor, morgonrock
En vagn
En gammaldags 1:a klass fåtölj
Blå plysch
Svag cigarrdoft
Slår mig ned
Tåget skakar igång
”Får jag be om biljetterna”
Han klipper min biljett
utan att se på mig
”Hallå. När är vi framme? Vad heter stationen?”
Konduktören hör mig inte
Har redan försvunnit
Vi passerar städer och byar utan att stanna
Vi passerar årstider
med regn,hagel,åska,snö
Gula löv o gröna
Slumrar till
Det har blivit kväll
Fortfarande inget stopp
Det knackar på dörren
En flicka visar sig med en rullvagn
”Jaha, det var här det var beställt en middag”
”Anka d´orange”
”Vi hade slut på det beställda vinet. Hoppas det bra med Crozes-Hermitage”
”Bon apetite”
Vi närmar oss.
Jag förbereder ett litet tacktal
Lagom uppskattande
Tror jag fått med det mesta.
Konsten
Onödigt på läkarutbildningen.
Har inget med blindtarmen att göra.
Som på frisörs och svetsarutbildningen:
Va fan har vi för nytta av Strindberg?
Alltmera hårda paket.
Bara kärringar o miljöpartister håller på med kultur
Stråkkvartetter är ett jävla gnissel.
Musik o teater o poesi
Bara dyrt
Som tiggarna framför Konsum
Fram för fotboll o tyngdlyftning
O sånt man förstår
Som Melodifestivalen o Allsång på Skansen
O Sven Ingvars o Lasse Stefantz
Konsten, den sökande, intressanta, ett av stöttepelarna i varje civiliserat samhälle
Men hur gör vi med Talibanerna?
Blygs vid blottad åsyn
Blygs
Retsina
Vill så gärna
Kånkar sitt ämbar
Den steniga stigen
Åsnans bekymrade min
Båtarna rycker lättjefullt
I sina förtöjningar
Gubbarna på tavernan
Kisar mot aftonsolen
Läppjar på sina ouzo
Skäggstubb, vänliga ögon
Gammaldags ljusgrå kepsar,
Urtvättade, tunna, ljusblå, skjortor
Lammspett
Platta cigaretter,mörk tobak
Som i Turkiet
Vindolmar
Båten till fastlandet går i morgon
Kvällsdopp i det ljumma havet
Kolgrillen, lammkotletter, sallad
Retsina, som i Kungsör 1982
Min koster Sunnan med Leif A
Väntade på att järnvägsbron skulle öppnas
Badade i ån
Retsina
Lyckokänsla
Den ljumma ån
Leffes tilltugg
Och Mälarbaden
Lyckodagar
Kärran
Runt, runt, med kärran
Tar upp detaljer
Lämnar ingen oberörd
Stannar till där det behövs
Den fylls inte
Det finns plats
För allehanda saker
Drömda, glömda
Förmånliga villkor
På flaket
Ljudlöst glider vi runt och samlar
Samlar allsköns bråte
Bygger en tillvaro
Av viktlösa artefakter
Som någon lämnat,glömt
Ingen musik
Ingen tanke
Ingen avsikt
Manglade lakan vid framkomsten
Högt i tak
Något att äta
Dricka
Tystnad
Stillhet
Kärran
Parkerad invid syrenbersån
Avvaktande
Med sin last
Av glömda,lämnade, ordlösa ting
Handlarna väntar med blanka ögon
Att få se
Känna
Historien i nötta tillgångar
Fjäderlätt
Bara händerna vet
Utgångspunkten
Utgångspunkten
Är en engångsföreteelse
När den använts
Försvinner den
Förmultnar, förgasas, förtärs
Den är så liten, så egentligen kunde det kvitta
—
Tom Lindblom
