Roman: Sanning med modifikation
Bokhyllan, Recension, Skönlitteratur onsdag, juni 3rd, 2015Sanning med modifikation
Sara Lövestam
Piratförlaget. 254 sid
Sanning med modifikation är första delen av Sara Lövestams böcker om den iranske journalisten Kouplan som är en av de så kallade papperslösa i Sverige. Sanningen är inte alltid som den ser ut som. Sanning med modifikation är suveränt intelligent och spännande skriven. För vad är sanning eller inte sanning? Ibland kanske det är lättare att göra om sanningen till något annat. För att det gör för ont eller för att få livet att fungera. Vem är det som bestämmer att det är sant? Detta och mycket annat får Kouplan fundera kring när han får sitt första uppdrag som detektiv.
Bokens handling utspelar sig i Stockholm. Kouplan har beslutat sig för att börja arbeta som detektiv eftersom han är trött på att diska på en pizzeria. Han sätter in en annons på Blocket: ”Privatdetektiv. Kontakta mig om polisen inte kan hjälpa dig.” Hans första fall gäller en liten flicka som försvinner under en promenad vid Globen med sin mamma.
Mamman Pernilla vill inte ta kontakt med polisen utan hittar Kouplans annons och tar kontakt med honom. Historien snurrar runt Pernilla, Kouplan och barnet Julia. Kouplan gör allt för att hitta Julia. Är det pappan som är den skyldige, är det trafficking? Vem är det som har tagit Julia? Varför finns inte Julia med i skattemyndigheternas register? Det finns mycket att fundera på för Kouplan då han upptäcker att allt är inte som det ser ut som vid första anblicken. Samtidigt som han försöker hitta Julia så har han sina egna bekymmer. Han vill inte ha kontakt med polisen lika lite som Pernilla, fast av helt andra skäl. Hur ska det gå och vad är det som han upptäcker på slutet?
Sanning med modifikation är Sara Lövestams femte roman. Det är hennes första inom deckargenren. Jag upplever den annorlunda än andra deckare. Den är spännande och berör också dagsaktuella frågor. Hon skildrar de papperslösa flyktingarnas situation på ett mycket trovärdigt sätt. Deras rädsla för att bli hittade av myndigheterna och deras minimala möjligheter att försörja sig. Kouplan lever på havregrynsgröt och som lever med en ständig rädsla men gör ändå allt för att hitta Julia. Boken har en huvudkaraktär som man inte får möta så ofta i deckare. En person som egentligen inte ska finnas här enligt våra myndigheter och som dessutom är snäll och trevlig.
Jag har inte tidigare läst något av författaren. Det är inte ofta jag går i gång på deckare. Men det gör jag den här gången så jag läser den nästan i ett sträck. Den går knappt att lägga ifrån sig. De flesta svenska deckare anser jag var klyschiga och inte trovärdiga vilket gör att jag inte tycker att de är så spännande att läsa. Jag undviker dem helst.
Om man vill läsa en blodig deckare med tuffa kriminalpoliser ska man inte läsa den här boken. Om man däremot vill läsa en bok som är psykologisk spännande med komplexa karaktärer som samtidigt berör aktuella frågor i samhället ska man absolut läsa den här. Det är den bästa bok som jag läst på länge och den kommer att leva kvar länge i mitt huvud. Jag väntar med spänning på nästa bok om Kouplan som kommer under hösten 2015.
—
Maria Holmberg
