Ungern: Tio skäl att besöka Budapest
Resor fredag, mars 13th, 20151. Sevärdheterna
2,5-miljonersstaden Budapest – som med sina Wien-inspirerade kaffehus, ringleder och ”distrikt” à la Paris förmodligen är Centraleuropas vackraste – lyser vackert i vintermörkret, i december 2014. Här finns trådbussar och kontinentens äldsta tunnelbana… zigenarkapell… och spännande folkvimmel längs Andrassy-boulevardens breda trottoarer; en gata som starkt påminner om Berlins Unter den Linden och Wiens Ringstrasse.
”En stad för livsnjutare” brukar Budapest kallas – och det ligger mycket av sanning i påståendet. Här möter en centraleuropeisk gammal skönhet som nu skilt sig från sitt östeuropeiska förflutna och börjat ett nytt liv.
Utanför centrum finns ruiner efter föregångaren: den romerska staden Aquincum, grundad på 100-talet. Senare, på 1500-talet, behärskades Budapest av turkarna. Flera byggnader från den tiden finns ännu kvar.
Några exempel på den ungerska huvudstadens sevärdheter:
Museet ”House of terror”, öppnat 2002, visar hur Ungern genomlevde först den tyska, sedan den sovjetiska ockupationen.
Vaci utca och Vörösmarty ter utgör shopping-huvudstråk. Här var det förresten full fart redan under det tidiga 80-talet – då Ungern under kommunistregimens Kadar hade börjat anta en relativt liberal riktning och rentav kallades ”den gladaste baracken” på andra sidan järnridån…
Den historiska delen av staden, Buda, på den bergiga västra sidan om Donau, erbjuder fantastiska utsiktsplatser; bland annat den drygt tvåhundra meter höga kullen ovanför Gellert-hotellet (ett av stadens främsta, med jugendinspirerat badhus). På bergets topp stod tidigare ett minnesmärke över den ryska armén, men den soldatstatyn har nu – i likhet med bl.a. mängder av Leninstatyer – placerats i en särskild skulpturpark. I stället för ryska soldater finns nu här en annan frihetsstaty: en kvinna med palmblad i händerna. Nedanför kullen syns Kedjebron – en av många vackra broar som förbinder de båda stadshalvorna.
Synagogan, världens näst största synagoga, rymmer 3 000 människor och färdigställdes 1859. I kvarteren norr därom spärrades judarna in under nazitiden.
Stora saluhallen är en jättelik byggnad i art nouveau och med gallerivåningar längs sidorna av den rymliga centralhallen, som i sitt omfång påminner om en gammaldags tågstation. Utbudet av grönsaker, frukt, ost, kött osv. är enormt. Köp exempelvis Palinka – starkt plommonbrännvin.
2. Arkitekturen
Den gamla dubbelmonarkins andra huvudstad kan i mångt och mycket påminna om Wien. Stort inslag av art nouveau-arkitektur och en stadsplanering präglad av det sena 1800-talets snabba moderniseringsvåg. Sedan kommunismens fall, 1989, har staden snabbt fått en typiskt västerländsk prägel – samtidigt som mycket av det gamla behållits. Fortfarande är det lite av en tidsresa att komma hit. Avsaknaden av höghus gör det fortfarande till något av en tidsresa att komma hit.
3. Prisläget
Sett från svensk valutahorisont är Budapest ännu av Europas billigaste huvudstäder, låt vara inte alls med samma lågpriser som på 90-talet. Då var kostnadsnivån på restauranger, caféer, konserthus osv. bara var en tredjedel av den svenska. Nu är priserna mer normalt europeiska, men i flera fall betydligt lägre. En stor starköl för femton kronor ÄR billigt.
4. Nöjeslivet
På senare år har nöjeslivet fullkomligt exploderat – och många av de mest spännande ställena ligger i den slitna stadsdelen norr om synagogan – i det område som under andra världskriget förvandlades till ghetto. Särskilt populära har de så kallade ruinbarerna blivit. Där möter samma öppna, underbara come together-stämning som präglade Berlins Prenzlauer Berg i början av 90-talet, strax efter murens fall. Det närmaste jag kommer att tänka på är kulturprojektet ”Tacheles” i Berlins Prenzlauer Berg och som inrymdes i ett gammalt varuhus, som sedan 1944 till hälften låg i ruiner. Jag minns en mörk bar i källaren: ”Massengrab”…
Budapest ruinbarer har inretts i rivningsfärdiga eller mer eller mindre nergångna hus. Fastigheterna inkluderar ofta innergårdar och väldiga ytor, med många rum. Ibland ordnas konserter, film, teater, utställningar osv.
Budapest vimlar av häftiga nattklubbar. Besökare bör dock vara vid försiktiga vid ev. besök på sexklubbar – och sådana finns det gott om.
Att tillbringa en kväll på sagoaktigt designade jugendpärlan Café New York är som att stiga in i en långfilm från 4o-talet.
5. Termalbaden
Knappast någon huvudstad i världen har så många varmvattenkällor. Stan är mer eller mindre uppbyggd kring dessa! Många av poolerna har upp till drygt 40-gradigt vatten. Spatraditionerna kvarlever sedan romartiden. Därefter ockuperades stan av turkarna; flera av deras medeltida badhus är fortfarande i bruk. I synnerhet Kiraly- och Rudasbaden är oerhört fascinerande, med katedralliknande salar med bassänger mellan pelarvalv och i små absider, och där vattentemperaturen varierar mellan poolerna, från 10 grader till drygt 40. Termalbaden utgör en viktig del av ungrarnas vardag. Vattnet anses mycket hälsobringande och välgörande vid bl.a. cirkulationsstörningar och reumatism. Jag besökte Rudas-badet, uppfört 1550, där huvudbassängen under den stora kupolen fick mig att associera till en österländsk helgedom… Bland det mest fantastiska: en nyinvigd bar, högt upp i en sidobyggnad, där det också byggts en pool, där man kan ligga i hett, aningen svaveldoftande termalvatten och blicka ut över hela stan. Några hundra meter bort ringlar Donau – och där bortom utbreder sig hela centrum. En sensationell upplevelse!
Missa heller inte Széchenyi-badet – Europas största. Det är förresten här man kan se ungrare ta plats i de vidsträckta poolerna med flytande schackspel emellan sig…
6. Kaféerna
Under dubbelmonarkins dagar etablerades i Budapest en kafékultur fullt i klass med Wiens. I dag kvarlever endast en handfull av de pompösa sekelsskiftescaféerna. Ett av de vackraste heter Muvesz och ligger mittemot den gamla operan, byggd 1884. Längre österut på Andrassy-boulevarden låg det allra vackraste, Lukasz, med kolonner, speglar, förgyllningar och palmväxter, men det har nu stängt och ingen jag frågar vet riktigt varför. Mest känt är nog Gerbeaud, med salonger i fil, men här vimlar ständigt av turister och den lite fördrömda stämning som rådde i början av 90-talet är nu som bortblåst. Turistinvasioner har sitt pris.
7. Musiken
Budapest flödar av musik! Symfoniorkestrar av högsta europeiska klass, och med ett operahus som också hör till kontinentens främsta. Salongen rymmer 1 200 personer. Under den tre ton tunga takkronan syns en takmålning föreställande de grekiska gudarna på Olympen.
Bland det mest spännande jag upplevt inom just operakonsten var när jag här för kanske tjugo år såg Bartoks enaktare Riddar Blåskägg – i fyra helt olika iscensättningar, som kördes i följd.
Nu i december besökte jag åter denna magnifika nyrenässansbyggnad och såg La boheme – i en uppsättning som förtrollat åskådare alltsedan denna version första gången hade premiär: 1937, i regi av Kálmadan Náhadsy. Tala om långkörare!
Minst lika vacker som operan är den anrika Lisztakademin; ett musikkonservatorium som samtidigt inrymmer en av Europas absolut vackraste musiksalar. Det är guld så långt ögat når, och en akustik som få konserthus kan nå upp till…
Missa heller inte den nationella dansteatern!
8. Konsten
Museum of fine arts ligger uppe vid Hjältarnas torg – ett storskaligt område i nationalistiskt storvulen stil som idag finns med på Unescos världsarvslista. Konstmuseet har enorma samlingar och här kan man lätt tillbringa en heldag. Fascinerande samlingar europeisk konst finns även i Ungerska nationalgalleriet uppe på Buda-höjden; en byggnad som i mångt och mycket påminner om nationalgalleriet i Prag – som också det byggts på en kulle och intill stadens slott. Omfångsrika samlingar med skulpturer och inte minst 1800- och 1900-talskonst.
9. Maten
Staden är full av av eleganta, utsökt inredda restauranger med klezmermusik, romsk musik eller annat från små podier där kapell eller pianister framträder. Spännande menyer och överkomliga priser. På senare år har det också tillkommit många nya mindre restauranger, ofta med utländska kök. Här finns något för alla.
10. Atmosfären
En stad att njuta av – med alla sinnen. En stad för livsnjutare. En stad som väcker livsglädje. En stad att ständigt längta tillbaka till.
Missa inte nyrenoverade Parizsi Nagyaruhaz, Paris Grand Department store. Jugendpalats med enormt utbud av böcker – men här säljs också viner! Caféet och restaurangen en trappa upp är sagolikt. Förgyllt tak, kristallkronor och mängder av dagstidningar.
Bland det mest fascinerande man kan företa sig är att åka på en så kallad candle light-kryssning. Prova exempelvis Legenda-båten. Stillsam middagskryssning, med overkligt vackra utsikter genom panoramafönstren: upp mot Budahöjderna – och åt andra hållet det fasadbelysta parlamentet, Mattiaskyrkan och andra storslagna byggnader.
Mitt första besök i staden gjorde jag senhösten 1984. Jag tog mig till en adress nära synagogan och knackade på hos en familj som hyrde ut rum – villkoret var dock att jag varje vecka anmälde mig till det lokala poliskontoret. Vad som hände utom Sovjetblocket tycktes hemligt: det gick inte ens att uppbringa en dagstidning från västra Europa – såtillvida det inte rörde sig om kommunisttidningar.
På Café Lukasz träffade jag fyra unga författare; under en hel eftermiddag beskrev de den litterära situationen. Alltsammans var oerhört spännande och att befinna sig på andra sidan järnridån var på något vis oerhört: det mesta var väldigt gammaldags, och människor verkade slutna, ungefär som i Karin Boyes Kallocain.
Vilken oerhörd skillnad att nu återvända, några decemberdagar 2014! Staden är fortfarande lika vacker, men ingen slumrande skönhet, utan fylld av ett vimlande affärsliv. Kvarteren där jag bodde, där judarna under 40-talet murades in och där gråheten och förfallet sedan varade länge (ännu påtagligt när Kjell Grede år 1989 här spelade in sin Wallenberg-film) – vimlar nu av spännande nattställen. Trådbussar far i de djupa, smala gatuschakten, och många hus är ännu gråa av kolrök och ålder. Men tidsvindarna blåser starkt – och stan förvandlas i snabb takt. Samtidigt är Budapest mer fascinerande än någonsin.
—
Björn Gustavsson
