Roman: Kaddish på motorcykel
Bokhyllan, Recension, Skönlitteratur söndag, oktober 28th, 2012Kaddish på motorcykel
Leif Zern
Bonniers, 2012
208 s.
Utgiven
Betyg:
Leif Zern är teaterkritiker och skribent i Dagens Nyheter. Han har skrivit flera böcker om film och teater. I Kaddish på motorcykel skriver han om sin egen barndom, sin familj och sina judiska förfäder, de som hette Zernjaffsky innan de undan för undan kortade ner namnet för att passa in.
Kaddish på motorcykel handlar i första hand om Zerns far, Simon-ben–Leib, en ortodox jude som gifter sig med en svensk kvinna och som lever sitt liv i en återkommande pendel mellan religionens påbud och det moderna livets nöjen. Berättelsen tar sin början på femtiotalet när Zerns farmor har dött och fadern lånar en motorcykel för att två gånger om dagen kunna åka in till staden från deras sommarstuga och läsa kaddish över henne. Han vill ogärna bo kvar i staden över sommaren, och missa deras sommarvistelse som vanliga Svenssons i det begynnande folkhemmet, men samtidigt kan han inte välja bort den judiska ritualen. Berättelsens början tecknar en tydlig bild av bokens tema; att samtidigt leva i två världar och försonas med det.
På Söder i Stockholm bodde många judar under författarens uppväxt, och hans släktingar faster Rosa, faster Cilja och farbror Hugo kom ofta på besök. De höll ihop i glädje och sorg och levde med vetskapen att deras släkt från början hade varit mycket större. Barnen som växte upp i Sverige fick alla svenskklingande förnamn, såsom Göran, Hans, Kristina och Barbro, som inte passade till deras efternamn. Det dröjde upp till vuxen ålder innan Zern uppmärksammade att hans förnamn Leif endast skilde sig från det judiska namnet Leib med en liten bokstav.
Zerns far hade vänner både i den judiska kretsen och bland svenskarna. Han umgicks gärna med sina svenska vänner och ägnade sig åt svenska traditioner – som att äta kräftor – vilket stod i skarp kontrast med de judiska påbuden. Zerns mamma lärde sig de judiska traditionerna från grunden när hon konverterade men inom henne levde en bit av hennes ursprung kvar. För familjen Zern fanns de kulturella och religiösa lagarna som ett sammanhållande ramverk, vilket kunde stå åt sidan om den praktiska vardagen – eller den uppsluppna gemenskapen i sommarstugeområdet – så krävde. Det handlade om att passera en gräns, att ”gå över”. Zern uttrycker det så här:
”För den som ingenting visste, och anlände hit från en främmande planet, måste det ha varit en gåta, kräftor och snaps ena dagen, gefilte fish och matze den andra. Men de var en skenbar gåta, för där och då, i det ögonblicket, var det samma värld. Rösterna som trängde in genom den öppna köksdörren från verandan och följde mig in i sömnen. Calles vänliga grin som spred trygghet omkring sig. Det lilla lammet som revs av den stygga katten. Bill som somnade före mig på min säng. Lyktorna som svängde i nattbrisen. Vår herre som dräpte dödens ängel.”
Kaddish på motorcykel är en underbar liten bok, välskriven och oerhört närvarande om en familj som lever med ständiga övergångar. Formatet säger något om innehållet: den förtätade berättelsen om en älskad far. Den handlar om vikten av att införliva, att försonas med både sin historia och sin nutid, för att kunna gå vidare. För, som Zern skriver, den moderna människan tror att det är lätt att byta identitet och namn, men det är en illusion. Det arv han lever med, att det inom var och en finns en annan, kan kännas igen av alla som lämnat något bakom sig för att införlivas i något nytt.
— — —
Agneta Hagerud är litteraturvetare och lärare.