Bluray: Freelancers

Inlagd av Kristoffer Pettersson Film, Recension, Videohyllan torsdag, oktober 18th, 2012

Freelancers
Action, Usa, 2012
Distributör: Noble
Regi: Jessy Terrero
Skådespelare: Curtis ”50 Cent” Jackson, Robert De Niro, Forest Whitaker m.fl.
Längd: 96 min
Finns på svensk DVD och Bluray från 2012-10-10
Betyg:
— — —

Det är absolut inte någon regel att alla rappare är dåliga skådespelare. Och varför skulle det vara så egentligen? Många artister är vana att spela en roll framför publik och kameror, så steget över till att skådespela verkar vara ett ganska vanligt alternativ när musikkarriären börjar svikta. Dessutom har artisten ofta redan ett etablerat namn och en ansenlig fanskara som gärna vill se sin favorit på vita duken. Gör dessutom artisten bra ifrån sig så kan denna efter några års etablerande klara sig lika bra i Hollywood som vilken annan skådespelare som helst.

Vissa artister har klarat denna övergång galant. Mark Wahlbergs rapkarriärer är ju i det närmaste preskriberad och även namn som Ice Cube, LL Cool J, Ice T och Queen Latifah förknippas idag snarare vid spelfilm än vid musik. Men sen har vi Curtis ”50 Cent” Jackson. En knarklangare med en rapdröm som droppades från sin skivdeal efter att ha blivit skjuten, bland annat i munnen. Efter att ha ändrat sitt sätt att rappa till ett mer ”släpigt söder-sätt” fick han en rejäl hype som den ”äkta varan” och tog rapvärlden med storm. Under början av 2000-talet sålde hans skivor som smör och eftersom killen dessutom var begåvad både som affärsman och artist så blev han en miljonfranchise. Men efter ett gäng listettor, kläder, tv-spel och allt annat du kan tänka dig så avtog hypen och folk började tappa intresset. Och mycket riktigt så började 50 Cent allt oftare dyka i spelfilmer istället för i musiksammanhang. Tyvärr finns det ett problem som gör att denna övergång till filmvärlden kommer att bli svår, till skillnad från tidigare nämnda artister saknar nämligen ”Fiddy” helt skådespelartalang.

Freelancers är regisserad av Jessy Terrero, en kille som hängt med 50 Cent ett bra tag och bland annat gjort små hypande dokumentärer till hans ära. Tidigare har Terrero och 50 Cent även gjort action-rullen Gun (2010), och tro mig när jag säger att detta är en film du bör sky som pesten. I Freelancers har de dock tagit nya tag med högre budget och namnkända skådisrävar som Robert De Niro och Forest Whitaker i rollistan. Nu borde ju alla komponenter vara på sin plats skulle man kanske kunna tro? Mmm…

Fifty spelar huvudrollen som New York-rookiesnuten Malo som tillsammans med sina två uppväxtkompisar gått från att sälja droger till att bli poliser. Det tar dock inte många minuter innan de är tillbaka på brottets bana igen. Redan samma dag Malo får brickan uppmärksammas han av den gamla snuthårdingen Joe Sarcone (De Niro) som rekryterar honom till en speciell gruppering inom polisen. Att påstå att detta gäng snutar är korrumperade vore en underdrift. Malo inser ganska snart att Sarcone och hans grupp har en helt egen uppfattning om hur man utför polisarbete. Malo får börja med att bli lärling till poliskonstapel LaRue (Whitaker), en kille som för länge sedan ersatt morgonkaffet med kokain. Snart är Malo en viktig del av Sarcones grupp, men är det här verkligen vad han hade tänkt sig när han utbildade sig till polis.

Freelancers är en film som lyckas vara både övertydlig och obegriplig på samma gång.  Mest förvirrande är 50 Cents karaktär Malo. Ena sekunden verkar han vilja vara en bra polis, för att i nästa istället verkar drömma om att bli någon form av knarkkung. En rimlig förklaring till detta kan vara att för mycket av hans image som gangsterrappare finns inkorporerat i filmen. Kanske såg inte manuset ut såhär till att börja med och 50 Cent hade vissa problem med att spela rollen som ”ordentlig samhällspelare”. Det rimmar ju inte så bra med hans musikkarriär om man säger så. Något annat, kanske ännu mer fundamentalt, som 50 Cent har problem med är själva skådespelandet. Han går mest runt och flinar poänglöst som om han precis fått nya tänder, och allra värst blir det när han ger sig på att agera emotionellt. Karln kan knappt leverera en mening utan att det låter krystat och när han dessutom ska göra detta medan han ska försöka pressa fram en tår blir det helt enkelt bara för mycket. Dessvärre är det också ganska många scener av detta slag i Freelancers. Han är ledsen över kompisar, sin döda farsa, en tjej, över att vara korrumperad och allt mellan himmel och jord. Eftersom Malo dessutom är helt omöjlig att begripa sig på faller allt dessvärre platt med resultatet att man inte brys sig det minsta.

Sen har vi de hyllade och prisbelönta skedspelarna Robert De Niro och Forest Whitaker. Behöver de verkligen ställa upp och göra en film som Freelancers, har de inte pengar och vett att inse att en film som Freelancers endast kommer dra deras namn i smutsen? DeNiros gapiga överspel blir nästan tragikomiskt och Whitaker gör någon form av karikatyr av Denzel Washingtons snut Alonzo från Training Day(2001). Pinsamt är bara förnamnet, men frågan är om de blivit förda bakom ljuset av Terreros regi eller om de helt enkelt enbart fokuserat på de pengar de fått för filmen? Hur som helst borde de skämmas. Speciellt de Niro borde nog välj sina filmer med lite större omsorg. Fortsätter han vara med i produktioner som Freelancers simmar han nämligen snart runt på botten med Val Kilmer.

Finns det då ingen som helst behållning med Freelancers? Jo, de actionscener som finns i filmen är faktiskt inte helt fel. Även fotot är snyggt och fylls av massor av stenhård New York-miljö, ofta sedd genom ett bilfönster. Lägg där till en hel del hyfsad rapmusik så har du en film som åtminstone till ytan ser ut som en stilig musikvideo. Men nu är det ju faktiskt en fullängds spelfilm och då behövs det ju faktiskt också ett begripligt och engagerande innehåll för att fylla upp speltiden. Den biten fungerar desto sämre kan man säga utan att överdriva. Värst är nästan klyschan i filmens första hälft där Malo och hans två kompisar får varsin polismentor. Malo får gangstasnuten LaRue, hans vita polare en fördomsfull nazisnut och hans svarta kompis får naturligtvis rida hagelbössa med någon form av medborgarrättspolis – själv avlider jag en smula.

Don’t quit your dayjob Fiddy!

— — —

Kristoffer Pettersson är filmvetare och en del av Kulturdelens redaktion.