Faktabok: Vargen, den jagade jägaren

Inlagd av Måna N Berger Facklitteratur, Recension onsdag, november 10th, 2010

Vargen, den jagade jägaren

Henrik Ekman
Norstedts förlag 315 sidor
Har utkommit

När den infekterade vargdebatten då och då blossar upp svallar känslorna, få är likgiltiga och det finns gott om åsikter. Kunskaper är det ofta sämre beställt med. Den bristen försöker nu Henrik Ekman, journalist med inriktning på vetenskap och natur, åtgärda i boken ”Vargen, den jagade jägaren”. Det är ett imponerande verk, där han granskar såväl myter som fakta om det mest sägenomspunna av våra stora rovdjur. Varje kapitel i boken, aktuella reportage, statistiskt material, återblickar och referenser till gamla tider, till litteraturen och till internationell forskning, varvas pedagogiskt med avsnitt under samlingsrubriken ”vargfakta”. Resultatet som helhet har blivit en saklig och mycket informativ framställning, dessutom en vacker bok med ett rikt bildmaterial. På ett par undantag när är samtliga bilder på vargar tagna i det fria, av författaren själv.

Boken är för övrigt Augustprisnominerad i faktaboksklassen.

Henrik Ekman är ansvarig för inköp av SVT:s faktadokumentärer om natur och vetenskap. Han har även själv producerat dokumentärfilm för SVT, två med vargtema; ”Vargen – hatad, älskad, buggad” (2009) samt ”När vargen kom till Åtorp” (2002). Att ämnet engagerar honom är inte att ta miste på. Han har forskat och studerat varg såväl i litteraturen som i den vilda naturen och han välkomnar vargen tillbaka i den svenska faunan. I kapitlet ”Vargeffekten” diskuterar han vad som händer i ekosystemet, när en stor predator återvänder efter att länge ha varit försvunnen. Ekologerna talar om ”kaskadeffekter” när de ska en beskriva de återverkningar det får i flera näringsled, som ringar på vatten, när vargen tar byte. Kaskadeffekter är svåra att mäta och bevisa, men tveklöst finns de. Ett exempel är kadaversuccesionen. Sedan vargen återvände finns det kadaver i naturen igen, året om. Där vargen slagit byte blir kadavret matplats för asätare. Först de större, som rävar, korpar, duvhök och kråkor. Sedan ”tar insekterna vid, enligt en bestämd tågordning. Först kommer spyflugor, sedan skalbaggar som lever på fluglarver, och slutligen skalbaggar som lever på kött. — Där det finns insekter finns det insektsätare. Både ladusvalor och sädesärlor jagar gärna kring kadavren – och stenfalken jagar dem. När flugornas och skalbaggarnas larver förpuppats blir det godsaker åt fåglar som dubbeltrast och gök.”

Så om någon tyckt sig märka att göken gol flitigare i våras; tacka vargen för det!
Även om Henrik Ekman fascineras av vargen har han en nykter syn på de problem som kan uppstå, bland annat i mötet mellan tamdjur och det vilda, och han har full förståelse för jägares och fårägares reaktioner när deras djur blir rivna. En viss reglerad jakt måste också på sikt tillåtas, medger han, inte minst med tanke på den oreglerade tjuvjakt som idag är ett av de allvarliga hoten mot den svenska vargstammens bestånd. Det är inte helt oproblematiskt att leva ihop med vargarna i våra bygder. Det har vi märkt, inte minst i år, då regeringen medgav jakt på 27 vargar, och av den stundom hätska debatt som blossade upp efteråt. Det vilda djuret har, sig självt ovetandes och oförskyllt, blivit ”varg i veum” även i politiken. Somliga mandat i Dalarnas valkretsar betalades utan tvekan med vargblod under höstens val.

”Hur kan du skriva en hel bok om vargen, frågade en vän som bor i Stockholm. Svaret är att inget djur är lättare att skriva om. Söker man som författare goda historier finns det inget djur i världen som kan mäta sig med vargen. Jag har försökt fånga upp de bästa, och kan min bok bidra till att krympa utrymmet för hat och rädsla och istället öppna ögonen för vilket fascinerande djur vargen är har jag nått mitt mål.”

Så säger Henrik Ekman, och jag tycker så långt jag förstår att han har lyckats. ”Den jagade jägaren” har sin givna plats i min referensbokhylla, sida vid sida med den underbara klassikern ”Vargen och människan” av Barry Lopez. Det är kunskap som berikar tillvaron.

__________

Måna N. Berger, frilansskribent