The Sound of Music – En given succé
Kulturdelen rekommenderar, Recension, Scen måndag, mars 10th, 2025The Sound of Music
Teaterföreningen Lyset, Karlskoga
Musik och sångtexter:
Richard Rodgers/Oscar Hammerstein II
Översättning: Erik Fägerborn
Producent: Peter Krantz
Regi: Veronica Hjalmarsson
Regiassisten: Simon Tarakkamäki
Kostym: Johanna Oranen
På scen:
Maria Rainer: Ann-Louise Magnusson
Kapten von Trapp: Christer Jönsson
Maximilian Detweiler: Simon Tarakkamäki
Elsa Schraeder: Jennifer Ljusterås
Franz: Erik Magnusson
Fru Schmidt: Anette Larslin
Abbedissan: Eva Dällerud
Med många flera:
De sju barnen von Trapp delas av sammanlagt 14 olika skådespelare som altenerar mellan de olika föreställningarna.
En given succé!
Som inledning väljer jag att stjäla några ord från regissören Veronica Hjalmarsson från föreställningens programblad som säger angående att sätta upp ”The Sound of Music” som en amatörteaterförening att det krävs både mod, engagemang och en smula galenskap. Instämmer! Jag vill tillägga, kanske det allra viktigaste är en kompetent, glad och modig ensemble. Det har verkligen Teaterföreningen Lyset ordnat fram. Därtill lånat in en del personer från övriga närområdet. Man har repat under ett helt åru. Utöver de mer vana vuxenskådisarna har ett väldigt stort gäng barn och ungdomar övat, övat och övat både på teatern och på Kulturskolan. En av de finaste saker jag kommer att minnas efter premiären är glittret i ögonen och den spontana glädjen hos barnen/ungdomarna som sjöng, dansade och agerade på scenen som om de aldrig gjort något annat.
De flesta som har upplevt musikalen The Sound of Music minns nog mest filmen från 1965 med Julie Andrews som Maria och Christopher Plummer som Kapten von Trapp. Musicalen har verklighetsbakgrund och bygger bland annat på den verkliga Marias memoarer ” The Story of the Trapp Family Singers från 1949. Handlingen utspelas i Österrike1938 i samma veva som Tyskland annekterade Österrike året innan de startade det som skulle bli andra världskriget. Så förutom kärlek, sång och dans innehåller musikalen en väldigt mörk sida. Det bildas en otäck klump i magen när hakkorsflaggor hängs upp på scenen där också tyska företrädare för nazipartiet med den hemska armbindeln med samma symbol intar samma scen. Det är samma klump i samma mage som ger samma rysningar utifrån den omvärd vi nu lever i.
Kapten von Trapp med två av sina barn
Utan att avslöja allt för mycket så följer vi Marias resa från hennes tanke att bli nunna till ett helt annat liv som fru von Trapp.
Maria är novis på klostret i Nonnberg, men har svårt att anpassa sig till den så strikta klostermiljön. Abbeddissan ser till att Maria istället hamnar som guvernant hos den rike kaptenen och änkligen Georg von Trapp och hans sju barn. Kaptenen driver huset som om det vore hans skepp. Styr aktiviteterna med visselsignaler och med millitärisk disiplin. Något som infördes efter att Georg von Trapp blvit änkling. En ordning som inte alls passar den spralliga sångfågeln Maria. När von Trapp är på resa blir det andra bullar i det stora huset. Maria lär barnen att både sjunga och dansa. När kapten von Trapp förstår hur barnen älskar sin nya guvernant och huset samtidigt fylls av sång och musik blidkas den stränge fadern, som samtidigt börjar se Maria på ett helt annat sätt. Kärlek uppstår ömsesidigt.
Att den rike änklingen är ett attraktivt byte bevisas av hur den kärlekskranka Elsa Schroeder lägger ner en hel del energi på att fånga kaptenen. Men med den tyska nyordningen har annekteringen skrämt de österrikiska medborgarna, även människorna kring kapten von Trapp som själv med eftertryck tar ställning emot. Det får konsekvenser som inte gynnar Elsa. Slutet blir dramatiskt och mitt i all kärlek i berättelsen om familjen von Trapp är det omöjligt att inte se hur mörka vindar kan återuppstå även i dag.
Jag nämnde i början att Teaterföreningen Lyset samlat en väldigt kompetent ensemble , det tål att upprepas. Christer Jönsson som kapten von Trapp gör en lysande gestaltning. Vi känner honom tidigare mer som utmärkt musikant. Något han säkert haft nytta av i sin roll. Ann Louise Magnussons Maria är en given femetta! Maximilian Detweiler görs av Simon Tarakkamäki. Han har tidigare bevisat att han är mogen för större scener. Tusenkonstnären Jennifer Ljusterås fick en roll som passar henne som hand i handske i den lite förnäma Elsa Schroeder och veteranen Eva Dällerud är som klippt och skuren för rollen som Abbedissa.
Men, det är ändå alla barnen som lyser mest! Veronika Hjalmarsson och hennes team har verkligen fått dem att blomma. Jag pendlade mellan tårar och skratt genom hela den cirka tre timmar långa föreställningen. Du får verkligen inte missa The Sound of Music på Kungsteatern i Karlskoga. En föreställning som innehåller alla mått av vad som brukar skapa en succé. Du kommer inte ångra din biljett.
Tider för fortsatta föreställningar hittar du på lyset.se.
Björn Reimers
recensent och frilansjournalist.
Diskussion