Hem » Fokus » Råsas Grill genom glädje och sorg

Råsas Grill genom glädje och sorg

Råsas Grill ligger öde 2017

En vintermorgon när jag klev av bussen vid folkhögskolan för att vikariera som lärare blev jag nyfiken på en öde kiosk i närheten av hållplatsen. När jag tittade in genom fönstret såg jag en mikrovågsugn, några kryddburkar och knivar och ett fotografi på ett barn.

I flera år hade kiosken stått övergiven och snart skulle den rivas, talade Fellingsbroarna om för mig. När jag sökte i tidningsarkiven fick jag veta mer. Gatuköket vid infarten till Fellingsbro hade öppnat i juli 1985 och drevs från början av paret Råsa och Kjell Gustavsson. På en bild lägger Kjell och Råsas far Nils de sista stenarna till grunden. Tidigare hade Kjell ägt Järnvägsgrillen i Arboga i fem år. Det nya gatuköket, som fick namnet Råsas Grill, blev mötesplats för traktens ungdomar. På helgnätterna var kön lång. Det sägs att efterträdaren Lillemor Stjärnlöf spelade orgel och sjöng för kunderna och att krögaren Carl Jan Granqvist en gång var där och åt och lyssnade.

Nils Jansson och Kjell Gustafsson har gjutit grunden för Råsas Grill 1985.

En sommar framträdde Roland Cedermark utanför kiosken i samband med Lillemors femtioårsdag. Fellingsbroaren Mats Johansson har filmat evenemanget. Kameran panorerar först bland gästerna som samlats utanför grillen. Uppe på en scen som består av några lastpallar spelar Roland Cedermark dragspel och leder allsången ”Ja må hon grilla ut i hundrade år” för jubilaren. Därefter träder Lillemor själv upp på scenen och sjunger ”I natt jag drömde” till Rolands ackompanjemang. Fler och fler samlas runt mikrofonen och sjunger tillsammans med henne.

Kjell Gustafsson utanför Råsas Grill 1985.

Glädjen byts till sorg när nio kvinnor från det lilla samhället med knappa tvåtusen invånare mister livet i en färjekatastrof på Östersjön. Fellingsbro är förlamat. Här kommer aldrig att bli sig likt igen, säger en kvinna till en reporter som kommer på besök en lördag efter olyckan. Det känns fruktansvärt. Det var så onödigt. De hade inte behövt gå ut med båten när vädret var så dåligt. De kunde ha väntat någon timme eller dag, säger en man som mist sin hustru.

Lillemor Stjärnlöf intervjuas i Expressen hösten 1994 efter färjekatastrofen

De nio kvinnorna arbetade i köken på sjukhemmet och på äldreboendena Brogården och Tallen och hade blivit bjudna på Tallinnresan av Lindesbergs kommun. De sörjs av sina arbetskamrater. Det är otroligt jobbigt. Vi tänker alla på samma sak. Man ser deras kläder som hänger kvar i skåpen och blir påmind om att de inte finns mer, säger en.

På ett fotografi tittar Lillemor Stjärnlöf ut genom luckan på gatuköket. Hon får tårar i ögonen när hon talar om tragedin. Alla deltar i sorgen. Vi känner alla så djupt med de anhöriga, säger hon.

De sista åren ska Lillemor ha suttit på en stol med hjul när hon serverade korv och hamburgare.

När kiosken till slut revs byggdes i stället en rastplats med toaletter vid infarten till Fellingsbro.

Magnus Gustafson

Share

Kommentarerna är stängda

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree