Hjärterum – debutplatta med med eftertänksamhet och jazzigt vemod
Recension, Skivor torsdag, januari 20th, 2022
Tant Grahn
Anna Grahn: sång
Julia Bergman: sång, trumpet
Anders Bergman: kompgitarr, sång, bas
Gunnar Hjorth: sologitarr, slagverk, bas
Niklas Robertsson: klarinett, tvärflöjt
Text och musik: Anders Bergman
Producent: Gunnar Hjorth
Fick ett mejl för några veckor sedan från Anders Bergman som också bifogade sin grupp Tant Grahns debutalbum Hjärterum. Tant Grahn består av Anders sambo Anna Grahn samt sin dotter Julia samt några vänner. Producent har varit Gunnar Hjorth som också är en lysande gitarrist, något som också bevisas på plattan. Samtliga texter står Anders Bergman för.
Plattan är en jazzig gryta med visan som ryggrad, bossakryddat med väl avvägda gitarrytmer och finstämd sång. I texterna finns det, som jag ser det, en hel del vemod och eftertanke kring uppbrott och saknad. Minnen från tider som flytt och kanske lite olycklig kärlek. Vemodet går också igenom i Annas röst. Det beskrivs i tankar och minnen med titlar som “Alltid något att förlora”, “Något jag saknar”, “I askan av en dröm” och “Någon som du”. Tankar vi alla gått igenom under olika faser av ett förhållande eller saknaden efter ett uppbrott. Tänkvärt.
Musikaliskt är plattan latinamerikanskt jazzig och, som sagt, med den svenska vistraditionen som ryggrad. Det är finstämt och proffsigt. Vill du ha en stund, uppkrupen i soffhörnet med en kopp varm choklad eller ett glas rött, så funkar “Hjärterum” utmärkt i lurarna. Särskilt för dig men en gnutta livserfarenhet kring det där med kärlek, uppbrott och saknad.
Björn Reimers
frilansjournalist och kulturskribent