GÔRSKÔJ JUBILERAR – 25 ÅR I ER TJÄNST
Kulturdelen rekommenderar, Recension, Scen söndag, januari 16th, 2022
Medverkande:
Per Jakobsson
Anette Jakobsson
Britt Larsson
Thomas Sönnerstam
Bella Vehkamäki
Simon Tarakkamäki
Izabelle Westberg
Tobias Andersson
Så blev det till slut revy. Efter ett tappat coronaår och covid i ensemblen lagom till premiären så stod de, något försenade, äntligen på scenen i Karlskogas Musikpalats inför en begränsad publik med något hög medelålder. Något jag tolkar som att de flesta som idag vågar sig ut har fått alla tre sprutorna i armen.
Årets revy är det uppskjutna 25-årsjubileet vilket framgår av namnet. Man har fått ihop en hygglig mix av lokala vinklar ihop med olika företeelser som de allra flesta säkert känner igen sig i. Saker som problemet med att beställa en kaffe på de olika kaffehusen, elsparkcyklarna på våra gator och torg, penningtvätt och komplexiteten med att använda alla dessa träningsappar som ska hjälpa oss att hålla igång. Vi fick också lite sexupplysning på temat VVVVS, Väldigt Vanligt Vardagligt Vaniljsex. Temat “lite under bältet” fanns också med i några av övriga nummer. Sådant brukar ju alltid locka till ett extra skratt.
Vi känner sôrg för vårat tôrg!
De nya flugorna Padel och Paddel, det sistnämnda den i somras så populära ståbrädan SUP presenterades i skräckfilmsformat vilket blev lite väl överdrivet för att bli riktigt skoj. Det gäller även numren med Postnords ovilja att leverera paket, Swedbanks penningtvätt och den finska språkkursen. De blev något för utdragna och saknade knorr.
Lite allvar fanns med i sammanfattningen av två år med Coronavirus som avslutades med en fin hyllning till personalen på våra sjukhus.
I det lokala var revyns absoluta “häpp” när Per Jakobsson förklarade för Thomas Sönnerstam att jordens undergång kommer 2023 i samband med Ekebykorsets problem med just undergången under E20. I den lokala och lite infekterade torgfrågan fick vi se tre lite äldre medborgare, med skyltar i händerna, demonstrera under devisen “vi känner sôrg för vårat tôrg”. Tony Ring fick också en känga för sin överenskommelse med raggarna om fri lejd genom stan.
En historia kring ett paket bacon och en brusten kärlek bygger på ett klassiskt förväxlingstema.
Ett inlägg i miljödebatten är ett måste och sker till de kända tonerna från en annan klassisk revy. Det vill säga för oss som är tillräckligt gamla att komma igång Gösta Bernhard och Carl-Gustaf Lindstedt i munkvisan “Nu tar vi tagelskjortan på”. Och inne på klassiskt tema så har man också snott Martin Ljungs och Britta Borgs “Märta och Ture”. Nu i ett nummer kring våra Zoom-möten där det nu blev Märta och Tina som försökte nå varandra, inte över sjön, men över internet.
Per Jakobsson fick en välförtjänt hyllning i numret “Vår stjärna”. Han har ett brett register som både sångare och komiker. Givet ett valår så fick vi också en inblick i den politiska röran som komma skall.
Om pallen som glider över scenen skulle var kul har jag inte riktigt fattat ännu. Inte heller den stora revyvandingen över olika platser i Karlskoga som en travesti på “den stora älgvandringen”. Kreativt kanske, men kul…
Ett av några glada sångnummer
Sammanlagt blev det 29 nummer. Inte alla är lysande, men jag tycker ändå att hela ensemblen kan sträcka på sig. Alla åtta gör ett gediget jobb. Nämnda Per Jakobsson är oerhört rutinerad och kan vara rolig utan att säga så mycket. Thomas Sönnerstam är clownlik i sitt kroppsspråk och jag har för mig att han till och med gått en clownkurs.
Simon Tarakkamäki är en ung naturbegåvning som snart står på större scener. Hans coronamodevisning är ett av revyns höjdare. Bella Vehkamäki gör alltid bra ifrån sig. Hon är också mamma till några av sketcherna. Britt Larsson och Anette Jakobsson är också två väldigt rutinerade revyartister med den så viktiga glimten i ögat. Två nykomlingar,Westberg och Tobias Andersson, gör absolut inte bort sig. De smälter väl in.
Som sagt, det här är inte Gôrskôjs vassaste revy jämfört med några av all de övriga genom åren, men jag tycker de kommer undan med godkänt genom att ensemblen klart överträffar innehållet med sin energi och bland annat några riktigt skapliga sångnummer.
Kanske saknas ett riktigt tjusigt dansnummer som Anelija Karahodzic tidigare skämt bort oss med och som också vunnit priser.
Det betyder dock inte att du ska skippa årets revy. Givetvis ska du ta dig till Musikpalatset i Karlskoga. Alla behöver vi bli underhållna och få oss ett gott skratt i dessa dystra pandemitider.
Björn Reimers
Frilansjournalist och kulturskribent
