Hem » Recension, Skivhyllan, Skivor » CD: Nightjar in the Northern Sky med Anna Gréta

CD: Nightjar in the Northern Sky med Anna Gréta

Anna Gréta: Nightjar in the Northern Sky (ACT Music/Naxos). Speltid: 48’25.

Anna Gréta (piano, keyboards, sång), Skúli Sverrisson (bas), Einar Scheving (trummor), Hilmar Jensson (gitarr), Sigurður Flosason (saxofon), Magnus Trygvason Eliassen (trummor), Johan Tengholm (kontrabas), Ragnheiður Gröndal (sång)

Betyg:

 

Så var det dags för en islänning igen. Denna gång heter hon Anna Gréta. Men vänta! Det låter ju bekant. Och jodå, det är Anna Gréta Sigurðardóttir som avlägsnat fadersnamnet. I gengäld får pappa Sigurður Flosason vara med på nya albumet och spela saxofon. En annan nyhet är att Anna Gréta denna gång inte bara spelar piano utan också sjunger. Som pianist debuterade hon med en kvintett och stråkar på Brighter (Prophone) och har sedan medverkat på Stína Ágústsdottirs The Whale (Smekkleysa SM). Att hon kan få pianot att glittra som smältvatten en vårdag visste vi alltså sedan förut. Nu visar det sig att hon också har en vacker röst. Här finns inga av de ibland lite påfrestande ”manér” man kan höra hos en del jazzsångerskor, utan snarare närmar hon sig visans intima och skenbart enkla uttryck. Här finns också en viss dragning åt det lite poppiga, och hennes medmusiker följer henne med lätthet och svikt i steget. Hela albumet sätter konsekvent melodin i centrum, och Anna Gréta har inte bara skrivit musiken utan även texterna. Men de gör man nog bäst i att främst se som ett slags inspiration till musiken. Det är som musikalisk lyriker hon har sin styrka.

I samband med Brighter skrev jag att musikerna gärna fick våga mer för att skapa större variation och spänning. Det gäller även här. Samtliga låtar är mer eller mindre finstämda, och albumet som helhet hade vunnit på att inkludera mer utmanande inslag. Anna Gréta hänvisar till naturen som inspirationskälla, men naturen har ju faktiskt också sina mörka och råa sidor. De skulle behövas även här för kontrastens skull. Samtidigt kan jag förstå om Anna Gréta inte vill bryta den intima stämning hon etablerar redan med titellåten. Och visst följer jag gärna nattskärrans flykt på den nordiska himlen just så som den förmedlas här.

__________

Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree