CD: Anna Ekborg Solo
Recension, Skivhyllan, Skivor onsdag, november 3rd, 2021
Anna Ekborg: Solo (Kakafon Records/Naxos). Speltid: 50’44.
Anna Ekborg (fiol)
Betyg:
Jag kan definitivt inte uttala mig med auktoritet om svensk folkmusik. Men det vore synd att inte uppmärksamma Anna Ekborgs debutalbum som kort och gott bär hennes namn med tillägget Solo. I texthäftet placerar hon sig i en tradition från Petters Erik Eriksson (1899–1976) och Påhl Olle (1915–1987) till Per Gudmundson (f. 1955) som hon också spelat med; det var också han som förde in henne på Rättvikstraditionen.
Här bjuds vi femton polskor en vals, en vallåt, en skänklåt och en avslutande brudmarsch – allt solo. Är man ovan vid folklig fiol finns risken att man först kan uppfatta den som filande och i längden lite enerverande, kanske rentav gnällig. I alla fall finns fördomar av det slaget. Det är bara det att det inte alls gnäller när Ekborg spelar. Och det är sannerligen inte enerverande. Och hon filar inte. Så bort med fördomarna. Hon har en vacker, varierad och uttrycksfull ton och det svänger om polskorna i både glädje och svårmod – och en kliché som att det kan klinga trolskt om polskor framstår trots allt inte som en kliché.
Man behöver alltså inte vara redan frälst på spelmansmusik för att ha stort utbyte och stor glädje av Anna Ekborgs album. I en kommentar skriver hon att hon ”verkligen har hittat hem i musiken med den här repertoaren”. Nu bjuder hon generöst in oss. Det är bara att stiga på.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
