Bodin lekte med ljud

Inlagd av Kulturdelen Krönika fredag, juni 18th, 2021

 Kulturdelen minns elektronmusikpionjären Lars-Gunnar Bodin, som avled den 10 maj i år, 85 år gammal. Magnus Gustafson intervjuade Bodin i hans villa i Norrtuna i Gnesta i februari 2003.

Kompositören och elektronmusikpionjären Lars-Gunnar Bodin (1935–2021) var på sextiotalet medlem i den epokgörande konstnärsgruppen Svisch där bland andra Åke Hodell och Bengt Emil Johnson ingick.

Våren 1964 turnerade Svisch med performance- och text-ljudframträdanden. Det var då Åke Hodell framträdde med verket ”igevär” där vokalerna dras ut i det längsta och Svischgruppens tio man starka kör lappar över varandras inandningspauser. Text-ljudkomposition kan beskrivas som en korsningspunkt mellan musik, ljud och texter.

Lars-Gunnar Bodin och kollegan Bengt Emil Johnson var inspirerade av John Cage, som gjort ett pianoverk som består av en exakt tidsangiven tystnad. Bodin och Johnson arbetade i samma anda och i deras verk för två pianister gjordes helt ovidkommande saker vid flyglarna. Den ene pianisten hoppade hopprep medan den andre krafsade under flygeln.

– Vi var tidiga med att använda kontaktmikrofoner. Jag satte bland annat en mikrofon på kammen och kammade mig. Vi fokuserade på rollen som pianist. Inte på musiken, sa Lars-Gunnar Bodin när jag intervjuade honom i hans villa i Norrtuna i Gnesta i februari 2003.

Åke Hodells politiska ställningstagande var ganska unikt i gruppen, men sättet han framförde sina verk på var gemensamt för hela Svisch. Alla var intresserade av så kallad konkret poesi, där texten får en visuell eller rent ljudmässig mening.

Lars-Gunnar Bodin kallade sig inte performanceartist, men gjorde sådana framträdanden under första halvan av sextiotalet. Därefter inriktade han sig helt på att komponera. Han försörjde sig som laboratorieassistent på Tekniska högskolan i Stockholm och som kammarmusikproducent och frilansreporter på Sveriges Radio. Han undervisade även på Musikhögskolan i Stockholm i elektroakustisk komposition och konstteori.

I verket Enbart för Kerstin (1979) pratsjunger mezzosopranen Kerstin Ståhl stötvis kryptiska meddelanden som alla börjar med ordet ”enbart”.

– Jag försökte hitta en blandning mellan recitation och sång. Bengt Emil Johnson och jag var överens om att text inte skulle sjungas. Här har jag försökt färga uppläsningen genom att lägga Kerstins röst på åtta kanaler, sa Bodin.

Den vackra rösten avbryts emellanåt av en artificiell maskinröst. Texten är spännande, fantasifull och obegriplig i konkretistisk anda.

Sextiotalets banbrytande konst har väckt intresse hos nya generationer. Öyvind Fahlströms verk distribueras över hela världen. Även Åke Hodells verk skapar intresse. I hyllningen The deconstruction of Åke Hodell medverkar exempelvis delar av rockbandet Sonic Youth.

– Det är tråkigt att han inte fick bli lika populär under sin levnad, sa Bodin.

Hodell var storrökare och hade lungemfysem. Bara några dagar efter att hans ljudverkssamling färdigställts sommaren 2000 dog han. Det var som att Hodell valde att dö när konstnärskapet fullbordats.

– På begravningskaffet framförde flera ur Svischgruppen ”igevär” spontant, sa Bodin.

—

Magnus Gustafson