CD: Kammarmusik av Zara Levina
Kulturdelen rekommenderar, Recension, Skivhyllan, Skivor fredag, april 19th, 2019
Zara Levina: Piano Sonatas Nos. 1 & 2; Violin Sonata; Poème for Viola and Piano; Three Piano Pieces; Fantasy for Violin and Piano on Bashkirian Themes; Canzonetta for Cello and Piano, Hebrew Rhapsody (arrangement for piano four hands)* (Capriccio/Naxos). Speltid: 75’59.
Maria Lettberg (piano), Yury Revich (violin), Gernot Adrion (viola), Ringela Rioemke (cello), Katia Tchemberdji (piano)*
Betyg:
–
Zara Levina har nästan identiska levnadsår med Dmitrij Sjostakovitj. Båda föddes 1906, men när Sjostakovitj dog 1975 hade Levina ett år kvar att leva. Båda gjorde alltså karriär i Sovjetunionen med allt vad det innebar. Att hon inte är lika känd och berömd och omskriven och inspelad som sin jämnårige kollega är i och för sig inget att förundras över – men hon förtjänar definitivt inte att vara bortglömd. Så det är med glädje man noterar att Capriccio valt att satsa på hennes musik.
Maria Lettberg. Foto: Roderich Reimer.
Härom året gav man ut hennes två pianokonserter, där den första är romantisk i Rachmaninovs anda medan den andra visar henne från en mer modernistisk sida. Nu följer man upp med hennes kammarmusik och verk för solopiano, och liksom förra gången är det den svenska, lettiskfödda pianisten Maria Lettberg som spelar huvudrollen. Och det gör hon med bravur.
Musiken spänner över femtio år och inleds med den korta ensatsiga första pianosonaten från 1925. Det är ett schvungfullt ensatsigt verk som låter precis som – Wilhelm Stenhammar! Där ser man. Nå, den gemensamma nämnaren torde vara Robert Schumann. Den andra, längre och tresatsiga, sonaten från 1953 är av annan, mer klassicerande, karaktär och utgör tillsammans med violinsonaten från samma tid skivans tyngst vägande bidrag. Men även de mindre bagatellerna är mycket intagande, eleganta och charmerande – om de nu inte är riktigt snitsiga som toccatan i Tre stycken för piano.
Levina lär själv ha varit en strålande pianist, och vad jag förstår förvaltar Maria Lettberg hennes arv på ett idealiskt sätt. Som kuriositet kan annars nämnas att den världsberömde ryske pianisten Aleksandr Melnikov är hennes barnbarn.
De två skivorna från Capriccio visar med eftertryck att Zara Levinas musik är värd att plocka fram ur skuggorna.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
