CD: Contra la indecisión med Bobo Stenson Trio
Kulturdelen rekommenderar, Recension, Skivhyllan, Skivor torsdag, februari 1st, 2018Bobo Stenson Trio: Contra la indecisión. (ECM/Naxos). Speltid: 64’47.
Bobo Stenson (piano), Anders Jormin (kontrabas), Jon Fält (trummor)
Betyg:
–
Det är nu sex år sedan sist, men den som väntar på något gott … Här är äntligen ett nytt album med Bobo Stenson Trio. Trion har funnits länge men fick sin nuvarande form när Paul Motian 2007 ersattes av den då unge Jon Fält. Att efterträda en legend som Motian kan inte ha varit lätt, men Fält visade direkt att han inte gjorde sig några problem av det hela utan trädde in i gemenskapen med sitt eget sound. Idag är han hur etablerad som helst, och trion har fortsatt att vara en internationell angelägenhet.
Nya albumet Contra la indecisión innebär inte någon nyorientering. Det är som om Bobo Stenson har nått en position där han tryggt kan nöja sig med att förädla sina uttryck i stället för att överraska och överrumpla. Han odlar en lyrisk och varm, ja kärleksfull, ton och kan med sitt mjuka anslag smeka fram en enkel melodi utan att riskera att bli det minsta banal. Det är stor konst bara det. Den gamle kumpanen Anders Jormin står trygg vid hans sida med sin bas, och Fält skapar kontraster med sitt rikt varierade trumspel.
Jag vet inte om man kan tala om det som en trend inom europeisk jazz av idag, men på ett antal nya album bildar verk av klassiska tonsättare en utgångspunkt. I det här fallet rör det sig om Erik Satie, Béla Bartók och Frederic Mompou – men visst, trion har även tidigare hämtat inspiration från konstmusiken. I övrigt står Jormin för fem kompositioner och Stenson för en, och så improviserar man tillsammans fram ”Kalimba Impressions”. Albumets titel har man från Silvio Rodriguez’ ”Canción contra la indecisión”.
Det är en alltigenom behaglig skiva med intagande melodier. Men tro nu inte att ”behaglig” betyder att den är insmickrande eller småputtrigt gosig. Den här trion vet att alltid göra musiken spännande och intressant. Det sker med små men effektiva medel och med ett slags självklar perfektion. Här finns en ödmjukhet som sätter musiken främst och som inte skulle komma på tanken att använda den för ytligt briljerande.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.