Därför är forskning om kampen för kvinnlig rösträtt relevant idag

Inlagd av Kulturdelen Krönika lördag, mars 11th, 2017

Rösträttsrörelsen blev den första massrörelsen för kvinnors frigörelse i Sverige. Dess aktiviteter ledde till en viktig reformperiod i kvinnors historia. Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt, LKPR, är den största kvinnosaksrörelse Sverige sett med sina över 17 000 medlemmar i 237 lokalföreningar över hela landet.

På vilka sätt är då forskning om rösträttsfrågan relevant idag? Forskning om kampen för kvinnlig rösträtt kan sätta in den feministiska kampen i ett historiskt sammanhang. Ett exempel: Abortfrågan är idag mycket aktuell. Det var först när kvinnor fått både rösträtt och riksdagsrepresentation på 1920-talet som abortfrågan kom upp i offentligheten och debatterades i riksdagen. Sveriges första abortlag stiftades 1938. Det här exemplet visar på att rösträttsfrågan ingår i en större politisk process och att demokratibegreppet är föränderligt.

Forskning om kampen för kvinnlig rösträtt kan ge fördjupade insikter i kvinnohistoria, inte minst kvinnors retoriska strategier i ett politiskt manssamhälle. Den kan ge kunskap om hur kvinnorörelsen byggde upp kamporganisationer genom att resa runt och agitera, starta tidningar och mobilisera människor. Hur förhöll sig Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt och andra sociala rörelser till de politiska partierna under rösträttskampen? I en tid när många politiska partier tappar medlemmar och förlorar kontakt med folket kan forskningen om rösträttsfrågan kasta ljus på en period när vårt nuvarande partisystem formerades.

Forskning om kampen för kvinnlig rösträtt kan utmana bilden av det progressiva och egalitära Sverige. Sverige var sist i Norden att införa rösträtt för kvinnor. Här är en anomali.

Forskning om kampen för kvinnlig rösträtt kan lyfta fram viktiga aspekter av frågan som ännu är otillräckligt belysta. Mycket av rösträttsforskningen saknar klassperspektiv. Framför allt är arbetarkvinnornas insatser i rösträttskampen osynliggjorda. Det är borgarkvinnorna som lyfts fram i förgrunden. Det är borgarkvinnorna som görs till politiska subjekt och får namn och ansikten i rösträttsforskningen. Osynliggörandet av arbetarkvinnorna är dubbelt. Dels är arbetarkvinnorna osynliggjorda i den borgerliga rösträttsrörelsen. Dels är arbetarkvinnorna osynliggjorda i den mansdominerade arbetarrörelsen. Till detta bidrar också det faktum att memoarer, och biografiskt inriktade arbeten, om arbetarrörelsens kvinnor ännu är fåtaliga. Forskningens uppgift blir här också dubbel: dels att lyfta fram arbetarkvinnornas insatser i rösträttskampen, dels att lyfta fram arbetarkvinnornas insatser i arbetarrörelsen.

De socialdemokratiska kvinnorna stod mitt emellan den borgerliga rösträttsrörelsen och den mansdominerade arbetarrörelsen. Genom att anlägga ett intersektionellt perspektiv och analysera hur olika maktordningar korsar varandra kan forskningen ge ökad kunskap om kvinnornas motståndsstrategier i ett patriarkalt klassamhälle. Hur förhöll sig arbetarkvinnorna till borgarkvinnorna och vice versa? Hur förhöll sig arbetarkvinnorna till den mansdominerade arbetarrörelsen? Vilka argumentationstekniker och retoriska strategier använde de sig av? Hur skiljde sig dessa åt i olika sammanhang?

Forskning om kampen för kvinnlig rösträtt belyser vårt lands demokratiska historia. Kvinnorna har inte fått dessa rättigheter, kvinnorna har erövrat dem genom mångårig kamp. Så här sa sömmerskan och socialdemokraten Agda Östlund när hon som en av de första kvinnorna valdes in i riksdagen 1921, det år då den allmänna rösträtten för första gången tillämpades:

”Jag tänkte på det arbete, som låg bakom kvinnornas inträde i andra kammaren, jag tänkte på Fredrika Bremer och många andra, som jämte henne och efter henne steg för steg och år efter år förberett denna dag, på de förhoppningar kvinnorna knutit vid att få representanter i vår lagstiftande församling – och här sutto vi nu, fyra stycken av ödet hitförda. Vad jag kände liknade kanske mest ödmjukhet inför värvet, men det jublade inom mig: Det är ett genombrott du är med om. Ja, det är ett genombrott, dörrarna ha öppnats för kvinnorna efter de intensiva attackerna, och nu kommer arbetet.”

—

Magnus Gustafson, litteraturvetare