Vad bör göras? Publicera en nyutgåva av Nikolaj Tjernysjevskijs roman!

Inlagd av Kulturdelen Debatt lördag, februari 20th, 2016

Prästsonen Nikolaj Tjernysjevskij föddes 1828 i Saratov men flyttade 1846 till S:t Petersburg, där han bl.a. var verksam som chefredaktör för tidskriften Sovremennik (Samtiden). Hans revolutionära idéer väckte snart myndigheternas misshag, och 1862 dömdes han till två års fängelse. Därefter väntade straffarbete 1864-1872 och deportation till Sibirien 1872-1883. Han dog 1889. Det var under fängelsetiden i den beryktade Peter-Paul-fästningen i Petersburg som han skrev sin inflytelserika roman Vad bör göras?. En som tidigt gick i stark polemik mot Tjernysjevskijs socialistiska utopism var Fjodor Dostojevskij; hans Anteckningar från källarhålet kan delvis läsas som en direkt motskrift. Tjernysjevskijs roman kom på svenska 1983 men är slut på förlaget och idag svår att få tag i. Med tanke på dess stora betydelse borde en nyutgåva vara självklar, skriver här Bo-Göran Dahlberg och Mariusz Kalinowski.

———————————————————————————————————–

Nikolaj Tjernysjevskijs roman Vad bör göras? förtjänar en nyutgåva. Av (minst) tre anledningar:

Anledning 1:
I egenskap av klassiker – fortfarande ganska okänd i Sverige.

Det är en världsberömd roman – ”det ryska folkets bibel”, spridd, inte bara i Östeuropa, i miljonupplagor.

Vad bör göras? är ett av få litterära verk som på ett tydligt sätt har påverkat världshistoriens förlopp.

En av de mest gripande rösterna i Svetlana Aleksijevitjs Tiden second hand (i hennes boksvit ”Utopins röster”) hör till en gammal hög partifunktionär, ”87 år, medlem av kommunistpartiet från 1922”. Han berättar om Tjernysjevskijs Vad bör göras?: ”För oss var den en katekes. En lärobok i revolution. Vi lärde oss hela sidor utantill. Vera Pavlovnas fjärde dröm… (Deklamerar, som om det vore poesi:) Hus av kristall och aluminium… Kristallpalats! […] Framtiden är ljus och underbar… […] – Ni kan inte döma oss efter logikens lagar. Man kan bara döma oss efter religionens lagar. Trons lagar!”

Romanen finns förstås med på Harold Blooms berömda ”västerländska” kanonlista.

Den har lämnat tydliga spår i den svenska litteraturen. Till och med själva titeln – Vad bör göras? – ekar ibland i svenska titlar: från Anne Charlotte Lefflers Hur man gör godt (1885) – genom Göran Palms Vad kan man göra? (1969) – till Yvonne Hirdmans Vad bör göras? (2014).

År 1983, då Tjernysjevskijs roman publicerades i Sverige i Bo-Göran Dahlbergs översättning, skrev pressen bl. a. om ”en viktig kulturgärning” (GHT), ”en av vår tids viktigaste böcker” (AB) och ”en levande klassiker” (SvD). Men också om ”en storartad nyöversättning” (DN).

 

Anledning 2:
I egenskap av ett ständigt aktuellt, passionerat feministiskt manifest.

Om det nödvändiga med egna pengar och ”ett eget rum” för kvinnan skrev Tjernysjevskij sjuttio år före Virginia Woolf!

Romanen innehåller vissa idéer om familjerelationer, jämställdhet och sexualitet som fortfarande är högst vitala – inte minst i feministiska kretsar.

Vad bör göras? var inspirationskälla – och Vera Pavlovna (hjältinnan i romanen) en förebild – för generationer av politiska radikaler och feminister: Vera Zasulitj, Vera Figner, Sonja Kovalevsky, Alexandra Kollontaj, Anne Charlotte Leffler, Emma Goldman, Lili Brik – och många andra.

Romanen beskriver en sorts ménage à trois. Lili Brik – Vladimir Majakovskijs berömda musa och älskarinna – berättade år 1972, i Sovjet, om sin ungdom på 1920-talet:

”Det var mycket enkelt. Tjernysjevskijs Vad bör göras? var vår favoritlitteratur, det var efter den vi levde. Där står allt om förhållandet till kvinnan, om otrohet med mera. […] Boken var hundra år före sin tid, den handlar om familjerelationer som man inte kan tala om hos oss nu.” [Cit. efter Bengt Jangfeldt, En rysk historia, 2015]

Två av August Strindbergs viktigaste dramer – Fröken Julie och Ett drömspel – hör till s.k. kvinnodramer (med en kvinna som handlande subjekt i centrum). Det är ingen slump att båda dessa pjäser är starkt påverkade av just Tjernysjevskij.

Anledning 3:
Sist men inte minst – just med hänsyn till den betydelse som Tjernysjevskijs bok hade för August Strindbergs dramatik (och därmed förstås för födelsen av det moderna dramat).

Romanens betydelse för Strindberg och flera andra radikala svenska 1800-talsförfattare har kartlagts av den polske översättaren Mariusz Kalinowski i en rad artiklar. Tråkigt nog har dessa nya rön ignorerats av den svenska Strindbergsforskningen. Men fakta kvarstår: Fröken Julie, svensk som en dalahäst, har en rysk förlaga: en mademoiselle Julie – en demimond från Petersburg. Strindbergs Drömspel – den dramatiska modernismens kanoniska stycke – bygger till stor del på ”Vera Pavlovnas fjärde dröm”, det mest omsusade kapitlet av Vad bör göras?.

Strindbergs drömmar är vävda av ryskt stoff. Det moderna dramat har sina rötter i en rysk socialistisk utopi.

Jan Myrdal har skrivit om ämnet i en rad artiklar, bl. a. ”Strindbergs ryska rötter censureras” (SvD, 2012) och “Den intellektuelle och makten. Sverige och den offentliga lögnen” (Nya Argus, 2015). Myrdal hänvisar därvid till ett par av Kalinowskis texter – tillgängliga också på nätet: ”Fröken Julie – designed in Russia!”, ”Indras dotter – född ur en rysk dröm” och ”Sanningens vägar (tredje PS till Tjernysjevskij)”.

Tilläggas kan att Vad bör göras? sedan länge är slut på förlaget och inte heller kan uppbringas på antikvariat.

__________

Bo-Göran Dahlberg och Mariusz Kalinowski är bl.a. verksamma som översättare från ryska till svenska och från svenska till polska

PS. I Ryssland omges Vad bör göras? av ett sexigt skimmer. Romanen används som en trendig accessoar. Den ryska ex-spionen Anna Chapman – känd som ”den äkta Bondbruden”, avslöjad av amerikanska FBI år 2010, senare fotomodell och programledare i rysk TV – har etablerat ett eget modevarumärke. Som modeskapare inspireras hon av sina ”historiska rötter” och vill utnyttja ”den ryska kulturkoden”. I hennes modekollektion ingår bl. a. trendiga väskor i form av klassiska ryska romaner. (”Det är inte ett simpelt modepåfund – säger Chapman för magasinet Forbes – vi främjar faktiskt läsandet av klassiker.”) Den första och den mest uppskattade av dessa ”book-bags” – för ca 6000 rubel styck i internetbutiken – är Nikolaj Tjernysjevskijs Vad bör göras?. Den andra är Alexander Herzens Vem bär skulden? (från 1847). Dessa två titlar kallar Svetlana Aleksijevitj för ”de eviga ryska frågorna”.