Skapa levande och konstnärliga livsmiljöer i Värmland
Debatt torsdag, januari 28th, 2016Sverige står inför en byggboom. Bostadsbristen, som förstärkts genom flyktingkrisen, ska byggas bort i många delar av Sverige.
Miljonprogramsområdena ska, eller håller på att, renoveras. Fastigheter ska klimatanpassas, kollektivtrafik byggas ut.
Regeringen har som mål att det ska byggas 250 000 nya bostäder till 2020 och i många kommuner pågår spännande planeringsprocesser.
Landstinget i Värmland ska bygga för runt 2,6 miljarder kr de närmaste åren, visar Dagens Samhälles sammanställning.
Det här innebär en fantastisk möjlighet att uppgradera våra offentliga rum med omtanke om hela människan.
För att skapa levande livsmiljöer och ge alla möjlighet att uppleva konst i sin närmiljö finns enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning.
Den är enkel att förstå. Minst en procent av projektbudgeten för en ny- eller ombyggnation ska investeras i att konstnärligt gestalta en byggnad,
ett torg eller annan offentlig infrastruktur. Tack vare regeln har tusentals offentliga miljöer i Sverige blivit rikare och mer intressanta att bo, besöka och arbeta i.
Idag tillämpar 2/3-delar av landets kommuner enprocentsregeln. Det är 50 procent fler än för 10 år sedan och det vittnar om
ökad kunskap om konstens betydelse för att tillföra en humanistisk och estetisk dimension till våra torg och fastigheter.
Konsten påverkar oss och stimulerar kreativiteten. Och som Liljevalchs chef Mårten Castenfors nyligen uttryckte det:
”Byggbolagen är inte dummare än att de förstår att konsten höjer värdet på kåken”.
Därför är det en bedrövlig utveckling att landstinget i Värmland – som ett av få landsting i Sverige – har frångått enprocentsregeln
för konstnärlig gestaltning och istället tillämpar en slags kvadratmeterschablon. Och ännu saknar faktiskt var tredje kommun helt rutiner för enprocentsregeln, medan många andra inte tillämpar den fullt ut. Därför vore det hög tid för politikerna och invånarna i Värmland att se över hur regionen, kommunerna och byggbolagen arbetar med den offentliga konsten. Har man antagit enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning och hur tillämpas den? Finns gestaltningsprogram och skrivs ambitionerna om den offentliga konsten in i kommunernas markanvisningspolicys, detaljplaner och exploateringsavtal? Anlitas konstnärerna tidigt i planeringsfasen så att man tar vara på deras kompetens redan i början av processen?
Den offentliga konsten profilerar och stärker orters identitet. Den är även demokratisk på så sätt att även barn och vuxna som sällan går på en konstutställning får möjlighet att ta del av och inspireras av konstnärliga uttryck. De kommande åren finns alla möjligheter att göra Värmland mer konstnärligt intressant och attraktivt för invånare, näringsliv och turism. Gör dina kommun- och regionpolitiker det?
—
Margaretha Jansson, ordförande Värmlands konstnärsförbund
Katarina Jönsson Norling och Sanna Svedestedt Carboo för
Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare
