CD: A Dream med Kristin Amparo
Recension, Skivhyllan, Skivor onsdag, december 16th, 2015
Kristin Amparo: A Dream (Stockholm Jazz Records). Speltid: 36‘09.
Kristin Amparo (sång), Joel Lyssarides (piano), Niklas Wennström (bas), Robert Mehmet Ikiz (trummor)
Albumet släpptes den 11 december 2015.
Betyg:
Kristin Amparo har synts och hört i en rad olika sammanhang inklusive Melodifestivalen. Men när hon nu skivdebuterar är det med ett album, The Dream, där hon får ge utlopp för sin kärlek till jazzen, den klassiska jazzen med låtar som ”God bless the child”, ”Waiter make mine blues” och ”Here’s that rainy day”. Det bäddar för farliga jämförelser med sångerskor Bille Holiday, Anita O’Day och Sarah Vaughan. Och nog är det också vågat att utmana Ratka Toneff med ”The moon’s a harsh mistress”. Naturligtvis är inte Amparo bättre än någon av de nämnda. Men det behöver hon inte heller vara. Det viktiga är att hon är bra – och att hon inte försöker härma sina föregångare utan har ett eget och personligt uttryck. Och det har hon – utan att för den skull konstra till det genom att försöka vara ”originell”. Hon placerar sig tryggt i den stora traditionen och förlitar sig på sin uttrycksfulla röst och på kompet från en klassisk jazztrio med piano, bas och trummor. Det gör hon rätt i, desto mer som trion gör ett så snyggt jobb, både diskret och distinkt.
Jag ska erkänna att jag efter första genomlyssningen var lite tveksam, men den tveksamheten har skingrats (även om jag fortfarande på några ställen kan störa mig lite på fraseringen i ”To say goodbye”). A Dream är verkligen ett njutbart album, och Kristin Amparo kan glädja sig åt en mycket stark debut. Att min främsta invändning gäller den korta speltiden – 36 minuter var inte så mycket att komma med ens på den gamla LP-tiden – är ju inget som drabbar musiken och musikerna, snarare tvärtom. Kristin Amparo lär vi få höra mer av, och det ser jag fram mot.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
