Cortàzar i pocket – perfekt julklapp

Inlagd av Kulturdelen Helgesson måndag, december 14th, 2015

Julio Cortàzar är en av mina litterära favoriter och hans böcker Hoppa hage och Kronoper & Famer finns nu också i pocket, för fikapengar, på förlaget Modernista.

1987 hade vi en utförlig presentation av Cortàzar i den örebrobaserade  kulturtidskriften Meteor nr 2.
 Om Hoppa hage skrev Mats Gellerfelt i Svenska Dagbladet: ”En satsning på en av den moderna litteraturens klassiker som jag bara kan jubla åt. Kunde jag, likt Cortázar, spela trumpet, skulle jag blåsa en fanfar så att väggarna bågnade.” Hoppa hage som har kallats för ett modernistisk mästerverk kom på spanska 1963 och ingick i den litterära så kallade latinamerikanska boomen på 1960- och 1970-talen.

Här återbrukar jag en del av min text om Cortázars novellkonst som publicerades i nättidskriften Magazine Meteor nr 1, 2002:

– Julio Cortázar avled 1984 sjuttio år ung. Han betecknades av någon som samtidens yngsta författare på grund av sin konstnärliga nyfikenhet och experimentlusta.

Cortázar föddes i Bryssel av argentinska föräldrar, växte upp och arbetade som lärare och översättare i Argentina och var sedan början av femtiotalet bosatt i Paris. Han var en argentinsk kosmopolit som inspirerades av surrealismen tillika jazzälskare och cineast. 
Ständigt på vakt mot medvetandets förstelning hävdade han behovet av både en inre och yttre revolution.

Mest känd är han nog för sin fantastik, sina fantastiska berättelser. I en intervju har han sagt att han alltid varit dragen till det fantastiska ända sen han var mycket liten: ” Jag gör ingen riktig skillnad mellan verklighet och fantasi. Som ni säkert har märkt uppstår det fantastiska i mina berättelser alltid ur det vardagliga, det finns ingen alltigenom fantastisk stämning som hos Edgar Allan Poe. Det är här nu som det fantastiska kan börja”. 
Poe, som Cortázar också har översatt, var en av hans tidigaste läromästare och landsmannen Borges visade vilka oerhörda möjligheter den fantastiska berättelsen rymde. Borges har för övrigt i en föreläsning angett fyra metoder som används inom den fantastiska litteraturen: Konstverket inne i konstverket, dröm som glider över i verklighet, resan i tiden och dubbelgångarmotivet. I Cortázars berättarkonst kan vi finna exempel på dessa metoder.

Cortázar har kallats för häxmästare, en förvandlingskonstnär med en stark fascination inför tiden och en utvecklad ”misstro” mot den yttre verkligheten. 
Han har en flerdimensionell syn på verkligheten, den existerar på flera plan samtidigt. I vardagen, det närliggande, inträffar gradvis en förskjutning, en glidning och plötsligt uppträder sprickan i det vardagliga. 
Hos Cortázar är det fantastiska ofta skräckinjagande eller ångestskapande. I hans berättelser förenas vardaglig fantastik, människors drömmar och besatthet. Utan påtaglig yttre – men väl inre dramatik drivs handlingen mot det oundvikliga. Ofta vet man som läsare inte vad som har hänt och man är på så sätt med om att skapa berättelsen.

Cortázar har talat om ”uppfunnen sanning” som sitt mål som prosaist. Han har också skrivit reseskildringar och en personlig betraktelsebok med titeln La vuelta al dia en ochenta mundos (Dygnet runt i åttio världar). 
I den spanskspråkiga världen är han älskad inte minst för sina lekfulla historier om ”Kronoper och Famer”.
 Leken och drömmarna betydde mycket för honom. Han tog bland annat fasta på ett slagord från majrevolten i Paris 1968: ”Arbetar gör man bäst medan man sover; bilda drömkommittéer!” –

Pablo Neruda: ”Den som inte läser Cortázar är fördömd. Att inte läsa honom är en allvarlig, osynlig sjukdom som med tiden kan få fruktansvärda följder. Något i stil med en man som aldrig har smakat persikor. I tysthet skulle han bli allt sorgsnare och antagligen skulle han så småningom tappa håret”.

Sköldpaddor och kronoper. 
Det är nu så en gång att sköldpaddor är stora 
beundrare av snabbhet, vilket är naturligt.
 Esperanserna vet det, men de bryr sig inte.
 Famerna vet det, och de skämtar om det.
 Kronoperna vet det, och varje gång de träffar på en sköldpadda tar de fram asken med
 färgkritor, och på sköldpaddans runda griffel-
tavla tecknar de en svala.

—
Bo Helgesson