Ränder m.m.
Blå Kalender torsdag, december 10th, 2015Telefontrådarna
Det sjunger i telefontrådarna
Det är länge sen
Jag är liten
Doft av hö
Hässjorna
Tysta urdjur på rad
En snok ringlar iväg och gömmer sig
Lärkan
Svalorna
Ljusblått
Sol
En häst, en arbetshäst
står och tittar på mig
vid gärdesgården
Bara står där
Jag är liten
40-tal efter kriget
Inga maskiner, traktorer stör friden
Jag har röd toppluva
Blå urtvättade kortbyxor
med hängslen
Barfota
Tänker
Batteriradion
bara till för väderleksrapporten
och någon nyhetsuppläsning
Solen värmer
Kisar
Grusväg
Skog
Bara fötter
Telefontrådarna sjunger
Eftervärlden
”Vart är du på”?
”Jag är på väg till eftervärlden!”
”Har inte tid att prata”
”Mycket att göra. Lång väg att gå.”
Till eftervärlden
Alla sinnen på helspänn
Att göra sitt yttersta
Eller ingenting alls
Vägarna är många till eftervärlden
Allt ligger öppet
Horisonten väntar
Regnbågen
När man tror sig vara där
Har perspektivet flyttats
En saga
Kan du stava till eftervärlden?
Om och när du kommer fram nån gång
Kan du inte se den
För sent upptäcker du chimären
Nuets strålar har raderat eftervärlden
Både dig och eftervärlden
Allt eftersom möjligheterna synes krympa
Insikten tar plats
Känner jag ett stort lugn
Att istället uppgå i evigheten
Den kravlösa
Icke existerande
Ett lugn utan jämförelse
Bra så
Ränder
Meningslösheten drar med bleka fingrar
Över kyrkans tysta kalkstensvägg
Parallella märken i putsen
Släpljus med skuggor
Ränder
Runt runt i kyrkorummet
Har dom färdats sedan medeltiden
Som en del av undret
Vem har tagit del av dom?
Låtit sig påverkas
Vilka var konstnärerna?
Hantverkarna?
Vilka språk talade dom
Hur lät det när dom arbetade
Vilka verktyg använde dom
Föll ljuset in som nu?
Hade dom en religiös läggning, tro
Eller gjorde dom bara sitt jobb
Ränderna, fårorna, skårorna
Fortsätter sin resa utan slut
Oberoende av vad som försiggår
Dop,bröllop, begravning
Även om prästen skulle vara klen i tron
Och kyrkbänkarna vinterkalla
Orgeln hakar upp sig på det vanliga stället
Ett högt fiss
Ett muspip
Oändlighetsperspektivet
Knuffar mig varligt
I riktning mot slumpen
Hälsningar från medeltiden
En anekdot
Folkvisa med mycket att berätta
Kanske glädje
Nu
Nyss
—
Tom Lindblom