Kriminalroman: Otrygg hamn

Inlagd av Måna N Berger Bokhyllan, Recension, Skönlitteratur torsdag, januari 15th, 2015

Otrygg hamn

Tana French

Översättning av Peter Samuelsson

Albert Bonniers förlag. 548 sid.

Den irländska originaltiteln (2012) Broken Harbour har en intressantare, mer mångfacetterad innebörd. Dels var Broken Harbour namnet på den före detta husvagnscamping vid Irländska sjön, utanför Dublin, där huvudpersonen, kriminalinspektör Mike “Scorcher” Kennedy, tillbringade sin barndoms enda riktigt lyckliga och bekymmersfria sommarveckor.  Dels är detta platsen, numera omdöpt till Brianstown, där ett oseriöst byggföretag smällt upp ett stort bostadsområde mitt ute i ingenstans och lockat aningslösa köpare med löften om lyxboende i det nya “Ocean View”. Det påbörjades under Irlands ekonomiska uppsving, då byggnationen sköt fart överallt – för att sedan avstanna när konjunkturen vek och halvfärdiga byggen i konkursernas spår stod övergivna ute på hedarna. Ocean View är ett sådant projekt. En spökstad ända från början, fuskbyggen utan fungerande infrastruktur, med bara ett fåtal av husen sålda och bebodda. Flera hus står tomma och många är bara påbörjade och lämnade åt sitt öde, tillhåll för lekande barn och tonårsgäng.

Men Broken i det gamla namnet har inget med brustna illusioner att göra. Det kommer från gaeliska breacadh, som betyder dagning.

Att redan boktiteln kan avlockas så många associationer bådar gott för själva storyn.

Den yttre ramen är en kriminalgåta. I ett av de nybyggda husen i Ocean View påträffas en hel familj döda, troligen mördade. De båda barnen har dött av kvävning, föräldrarna har knivskurits och mannen har avlidit av skadorna medan kvinnan fortfarande är vid liv, men illa däran. Mike Kennedy, med ett rekord på högsta andelen uppklarade fall på Dublins mordrotel, självsäker, behärskad och medveten om sin kompetens, får ta hand om fallet, tillsammans med gröngölingen Richie Curran. Curran är en ung kriminalassistent som präglats starkt av sin uppväxt i Dublins arbetarkvarter. Den psykologiska relationen mellan dessa så olika personligheter och det gradvis framväxande förtroendet dem emellan, är en av berättelserna i berättelsen. De representerar också två diametralt motsatta synsätt, med Kennedys orubbliga tro på reglerna utan vilka människan snart vore förlorad, och den yngres förtröstan på sin egen hjärnas kapacitet.

En annan aspekt är skildringen av svallvågorna efter det ekonomiska fenomen som kallades “den keltiska tigern”, när konsekvenserna hann ikapp optimisterna. Med samhällskritisk skärpa beskriver Tana French hur människor lockades att ta lån och investera, hur konsumtionshysterin växte hejdlöst, närmast som en masspsykos under de gyllene åren. Sedan kom lågkonjunkturen och arbetslösheten. Alla kunde inte hantera situationen så väl. I synnerhet inte de yngre, som växt upp invaggade i tron att allt bara skulle bli bättre och bättre.

Vidare är det en psykologisk thriller som med obeveklig konsekvens skildrar hur “försvaren i jagets tjänst” hos en aldrig så välordnad individ krackelerar och faller sönder under hård press.

Men. Det är mer än så. Något egendomligt har en längre tid pågått i det så välstädade, smakfullt inredda huset på Ocean Drive. Varför har någon slagit hål i väggarna, spikat hönsnät för vindsluckan, gillrat en stor fångstfälla på vinden och riggat upp barnvaktskameror på de märkligaste ställen? Varför har den tidigare så sociala familjen dragit sig undan allt umgänge och isolerat sig mer och mer, och vem har raderat alla filer i datorn under mordnatten? Vem spionerar på dem från det obebodda huset på andra sidan gatan?

Och vad bär Mike “Scorcher” Kennedy på för väl dold hemlighet?

Tana French är den sortens författare som inte bara frågar “vad” och “vem”, utan även “varför”. Och hon går grundligt tillväga därvid lag. Det här är alltså en nagelbitare och bladvändare på många plan, tät och väl sammanhållen. Det är också en bok som väcker och lämnar kvar funderingar hos läsaren när den är slut. Vad jag eventuellt kan sakna är någon strimma av försonande humor här och var i all tragedi. Det skulle ha gett mer relief åt karaktärerna. Men, men. Man kan inte få allt. Man får ändå 548 välmatade sidor spänning och rysningar såväl efter ryggraden som i hjärnbarken.

—

Måna N. Berger