Dikter ur livet
Blå Kalender måndag, december 1st, 2014Fem dikter av Gun Molinder.
Till en bortgången kär
Var tog du vägen min kära
vi var ju så nära
Så vacker du i mina ögon är
men du finns i en annan sfär
Kanske möts vi åter en dag
på ett moln fyllda av välbehag
Vi kan sitta där och dingla med bena
i kärlek är vi aldrig sena
Älskar dig än
Ses vi sen?
Kanske, vi får se
Kommer du om jag sätter på en kopp te?
Till en mor
En mors kärlek tar aldrig slut
inte ens då barnen saknar hut
Säger bara ”glöm och kom åter”
och förlåter
menar att ”Du är bra på annat minsann”
”ja, bättre än någon ann”
Så stolt hon är över de sina
våra frusna hjärtan får hon att tina
Bara genom att finnas till
hos henne vi vara vill
Så rar och fin
Mormor, jag är för evigt din
Till mina vänner
Så härligt det är med vänner
som mig känner
De tar mig som jag är
om det så åt skogen bär
Släkten är också bäst
Den känns trygg som en häst
De finns alltid där för mig
vad som än tilldrar sig
Vadå säger de ju
du är ju du
Tack för att ni finns
Önskar detta virriga kvinns
Till vårt land
Vår svenska flagga svajar i det blå
Så skön att titta på
För att gilla vårt vackra land
behövs ingen fil kand
Sjöar, äng och skog
av det jag aldrig får nog
Gamla torp där arbetare stått i
medan rovlandet stått dem bi
Dragspel, logar, bryggor och dans
det finns ännu en chans
Såvida barnen sig lära
att detta ära
Gammal som ung
drottning eller kung
Inflyttad eller rotfast i vårt vackra land
detta är vårt gemensamma Samarkand.
Rådjursögon
Rådjursögon på mig ser
Vackra, bruna och djupa
jag är såld och ler
över vad jag får insupa
Hon är inte skygg
Jag står på andra sidan glasen
Hos oss är hon trygg
låter mig beundra hela gracen
Vilken skönhet, man blir stum
Jag tror hon vet
Hon är inte dum
