Tonsättaren Anders Eliasson har dött

Inlagd av Sten Wistrand Kulturbloggen torsdag, maj 23rd, 2013

För Anders Eliasson var komponerandet som ”att betrakta universum från en ny position”. Han följde musikens kraft och var den som nedtecknade vad ”musikängeln” eller ”musikhavet” lät honom höra. Nu är han död. Cancern tog honom, 66 år gammal. Han var född i Borlänge, i en familj och i en miljö som knappast gjorde det självklart att välja den klassiska musiken som levnadsbana. Men Eliasson var en enveten, för att inte säga sturig, personlighet vars integritet gav sig tillkänna i liv och musik. Så kämpade han sig fram till en tätposition bland Sveriges tonsättare – samtidigt som han liksom stod vid sidan om. Han musik är kompromisslös men ingalunda otillgänglig. Den rymmer ofta en oerhörd intensitet och inre laddning – som hade den tillkommit i en tryckkokare på väg att explodera.

Andrew Mellor i brittiska The Gramophone skriver i en dödsruna: “Sweden is mourning Anders Eliasson, who until his death on Monday night was arguably the country’s greatest living composer”. Han återger också ett replikskifte från Eliassons tid som professor i komposition i Helsingfors. Där möttes han av en kollega som presenterade och positionerade sig med orden: ”Jag är Paavo Heininen, modernist”. Eliasson replikerade: ”Jag är Eliasson, normal människa”. Sann eller inte säger anekdoten ändå något om Eliassons ovilja att låta sig etiketteras och bli en representant för någon viss konstnärlig riktning. För honom var musik en fråga om liv och död.

Läs gärna Tony Lundmans understreckare ”Jag vet inte vart musiken är på väg” i dagens SvD.

__________

Sten Wistrand tillhör Kulturdelens redaktion