Fina fat i Fatburen, oljemåleri med vilsam laddning och vattenbrusande fotografi
Krönika onsdag, maj 1st, 2013Hur kan man bättre tillbringa en solig första maj än att åka på Norra Vätterns konstrunda 2013 i och runt Askersund? Det var i alla fall vad jag gjorde tillsammans med några likasinnade. Med öppet sinne och välgörande nyfikenhet tog vi oss an informationsbroschyren och valde ut tre stationer av de 61 att besöka. Urvalet grundade sig helt och hållet på kännedom och vänskap och inga andra kriterier. På de olika stationerna kunde flera konstnärer ställa ut samtidigt, så det fanns ett rikt utbud. Kanske får man göra som några andra som vi träffade: välja några olika varje år för att beta av och inte riskera att missa något. Eller också gör man helt enkelt som vi gjorde – åkte till vänner som ställde ut.
Vi började dagen i byn Svinnersta, där Marianne Bagger ställde ut oljemålningar i det gamla Ebeneserkapellet. Det har tjänat ut som Guds hus för länge sedan och är nu under renovering. I den stora, ljusa salen finns gott om utrymme för att hänga en utställning. Baggers målning består mestadels av landskap: stigar, himlar, träddungar, vatten och enstaka hus. Färgerna går i gult, lime, grönt, blått och delvis vitt. Motiven är vilsamma men inte inställsamma, för samtidigt som de är vackra är de påtagliga och rymmer en laddning. Det är ett sammansatt måleri som bjuder in till tolkningar och som tillåter att man återvänder till dem gång efter gång. Det är samtidigt ett enkelt måleri – som man kan fästa sig vid för att det är vackert – och ett måleri med djupare innebörd som delger betraktaren något särskilt utifrån den egna upplevelsen. Jag fäste mig speciellt vid några av bilderna, såsom Hus med mörk gavel och Stig.
Uppe på Norra Bergen i Askersund bor fotografen Ullabritt Jonsson. Hon ställde ut fotokonst, grafik och böcker i sitt hem. Hennes bilder var en blandning av olika tekniker och motiv. Ett återkommande tema var natur och vatten, som i de två bilderna från Rävgången i Örebro och den tydliga och färgskimrande bilden av himmel, vass och vatten, som jag tror föreställde Vätterns strandlinje. En mindre bild var fylld av skummande vågor mot sten och fångade in betraktaren i vattnets fräsande och otyglade kraft. Att besöka Jonssons utställning blev att vandra mellan olika delar av hennes konstnärskap, vilket var mycket givande. Lägg därtill till att besöket sker i hennes inspirerande hus, där en del är från 1700-talet, och den vackra omgivningen på Norra Bergen, så är bilden komplett.
Sista anhalten för vår del var Fatburen restaurang och café. Där ställde Anders Holm ut collografi och glasfusing tillsammans med Eva-Ida Ekström (bildvävar i ull) och Kerstin Nilsson-Eskilssson (koppar, glas, sten och akvarell). Vi riktade hela vårt fokus mot Holms del av utställningen, så de andra lämnar jag därhän.
Det var Holms glasarbeten som helt fångade oss i sitt nät. Det var fat, lampor, smycken och blomskulpturer. Alla var de gjorda i en uppsjö av färger och kombinationer, vilket fick dem att lysa och tala. Jag fastnade särskilt för faten, som var och en berättade en egen historia om färg och form och innehåll. De var både lika och olika i sina uttryck, allt från det burleska och överdådiga kräftfatet till det strama, japanskinspirerade grå fatet med orange linjer. Det var havsskimrande blått, illande grönt, mörkt rött, en rand i guld, skogsgrönt, mörkgult… och så mycket mer. De förändrades efter ljuset och fick mig att vända och vrida på dem, lyfta dem, hålla upp dem mot fönstret och ställa ner dem igen – allt för att se dem leva och ändra innehåll. Jag rörde mig mellan dem och försökte tyda och tolka, bestämma och kategorisera, men de fastnade inte i min fälla utan fortsatte att skimra av egen inneboende kraft. Det var vackert och mångsidigt och mycket talande, och de levde kvar på näthinnan långt efteråt.
När jag och mitt resesällskap fortsatte vår färd var Holms glasarbeten under diskussion. De färgmättade och pregnanta blomskulpturerna, gjorda för att stå i ensam majestät i ett vackert fönster, lamporna med sitt inneboende ljus som speglade sig i glaset och förändrade det och så förstås faten, som lockade till samtal om vilket som var favoriten.
En dag i konsten och solen runt Askersund avslutas gärna med buffé vid Stjernsunds Slottscafé. Där satt vi, mätta på både intryck och mat, i trädgården vid vattenkanten och drack kaffe och summerade dagen. Vi hade enbart sett en bråkdel av hela Konstrundan men en mycket givande sådan. För den som vill hinna med fler delar är det som tur är öppet flera dagar. Nu valde vi ut tre i sig olika utställningar: oljemåleri, fotografi och grafik samt glas, vilket gav oss en mångfacetterad upplevelse. Lägg därtill alla givande samtal vi fick och dagens inneboende skönhet med sol och blåsippor och vitsippor i hagarna runt Askersund så var dagen gjord.
—
Agneta Hagerud är litteraturvetare och lärare och gillar konst som berikar livet.
Fakta:
Norra Vätterns konstrunda 2013
Norra Vätterns bild & formkonstnärer
27-28 april, 1 maj och 4-5 maj
Öppet 10-17