Beijings bruna snö
Reportage tisdag, mars 19th, 2013Jag fryser hela natten och förbannar hotellets tunna täcke, men när morgonen kommer upptäcker jag att jag har feber.
Genom panoramafönstret ut mot gatan, där fågelhandlaren hänger upp sparvarna och koltrastarna i sina burar i trädens grenar, ser jag att det snöar. Ett lätt snöfall håller på att lägga sig över Beijing.
Det är ingen bra dag att byta hotell, men det måste göras.
Jag tänker på snö, som jag läste om i går kväll alldeles innan jag somnade i Lars Gustafssons Fru Sorgedahls vita armar. Gustafsson gillar inte snö, och inte jag heller, annat än att den är vacker att se på ibland. Som nu när man nästan kan räkna flingorna som faller över staden. Men han skriver också om att snö, ren och oskuldsfull snö bara finns i litteraturen. Och kanske på några bilder och vykort, skulle jag kunna lägga till. Men annars är sällan snön som man vill att den ska vara.
Febrig lämnar jag hotellet och går med ryggsäcken längs Donghuamen daije med snålvind emot mig och det stilla snöfallet som lägger sig på mina alltför tunna kläder. Tack och lov har jag inte så långt att gå, bara ut på stora Wangfujing och sedan ett stycke norrut. Hela vägen är en enda stor byggarbetsplats, dold bakom presenningar som visar bilder på ett femstjärnigt hotell i den sydasiatiska övärlden. Det är dit jag vill gå.
Plötsligt upptäcker jag bruna fläckar på mina kläder och jag tar av mig mina glasögon, ja, också dessa är fläckiga, brunfläckiga. Och bilarna runt omkring mig, nu när snön har upphört, är brunfläckiga som de kan bli när man kört dem genom en skogsväg en het sommardag i Sverige. Ett tunt fint lager av torr rödbrun jord.
Men det här är Beijings bruna snö.
Och hur skulle den kunna vara vit?
Väl framme på hotellet kopplar jag upp mig mot den amerikanska ambassadens mätningar av luftkvalitén, timme för timme.
Värdet står på 153 på en skala till 500 och det betyder Ohälsosamt. Det kan sägas vara steg fyra på en sexgradig skala, där steg fem står för Mycket ohälsosamt och steg 6, över 300, är direkt Livsfarligt.
153 är alltså värdet denna dag och det förklarar varför snön är brun. 153 anger massan av partiklar med en diameter mindre än 2.5 µm. Den kallas PM 2,5.
Inom Europa är gränsvärdet 25 och överskrids så vitt jag vet sällan.
Skalan går alltså till 500, men det hindrar förstås inte att den också kan överskridas. Den 12 januari i år hade den nått 755, och New York Times och många tidningar skrev om det.
Jag googlar och kommer till nyheten:
”On Scale of 0 to 500 Beijing’s Air Quality Tops ’Crazy Bad’ at 755.”
Längre kommer jag inte, hur mycket jag än trycker och uppdaterar.
Webbsidan kan inte visas.
Ni vet, Diagnostisera anslutningsproblemen.
Som jag sitter där i mitt nya hotellrum och trycker på datorn erinrar jag mig vad Kinas avgående premiärminister Wen Jiabao gav den nytillträdda ledningen för råd för någon vecka sedan:
”Vi ska använda konsumtionens kraft för att släppa loss den ekonomiska tillväxtens alla möjligheter”.
Och under tiden pågår livet som vanligt på Beijings gator. Allt är till salu men ingen har skyddsnät.
Jag förstår så småningom att jag inte ska finna sidorna jag söker på Internet.
Jag hostar till lite och sköljer sedan strupen ren med en kaffekask innan jag försvinner in i smått paradisiska feberdrömmar.
—
Text och bild: Sten Lundberg
Fint berättat, om än i feber, Sten! I början av 1980-talet sa man i Beijing att snöfallen är lika sällsynta som tänderna i den unga kycklingens mun. Och redan då kom det nerfall från himlen – det var Gobis sand som dansade ner och förstörde skridskoåkningen på sjöarna. Kanske den här snön nu är kryddad med både detta och alla luftföroreningar som kommit till? Krya på dig nu så vi får fler rapporter.
Våren är också sandstormarnas tid här i Beijing men ännu tycks de inte riktigt börjat. Vi får nöja oss med annat nedfall.
Förresten måste jag korrigera uppgiften om rekordnedfallet den 12 januari. Sinologen Bertil Lundahl i Lund säger mig att det inte alls var 775, utan i stället hela 993!
I dag ligger det och dallrar kring 222, vilket betyder Mycket ohälsosamt:
”People with heart or lung disease, older adults, and children should avoid all physical activity outdoors. Everyone else should avoid prolonged or heavy exertion.”