Brev från någon annanstans
Fokus onsdag, mars 13th, 2013Jag erkänner.
Jag har åkt till värmen. Jag är inte där många tror att jag är.
Så kan man i dag manipulera världen.
Jag skriver ett brev från Beijing. Men befinner mig nu på en ö någonstans i den filippinska övärlden.
Tiden här på Alona Beach delas in i kuponger.
Inget annat.
Hon som har alla kuponger står bakom disken.
Det är hon som delar ut tiden.
Alla får kuponger av henne.
Efter soluppgång lämnar man en kupong och får i stället ägg, skinka, toast, kaffe och mangojuice.
När kupongerna är slut är också tiden slut.
Men jag är väl utrustad.
Jag leker med tid och rum.
Det finns en värld där ute, brukar jag säga där hemma.
Ett vardagsliv som vårt – men helt annorlunda.
Men vi har det tungt.
Alla vill ha mer.
Men vi lever i alla fall, eller hur?
Många av oss kan till och med dela in tiden i arbete och fritid.
Många av oss frågar oss vad som kan göra oss lyckliga.
I all tomhet är det för människan ett oerhört stort framsteg.
Så långt har vi kommit.
Vi bleka nordbor, i årtusenden bleknade av frånvaron av sol.
Överlevnaden är tryggad.
Man kan inte få allt.
Men vi har sett allt – därför vill vi ha allt.
Det driver oss på.
Otillfredsställda.
Men jag säger: det är inne i ditt huvud allt händer, inte utanför.
Egentligen.
Så vad kan du säga till ditt försvar?
Så vad kan jag säga till mitt försvar?
Som åker hit men lika gärna kunde ha stannat hemma.
Nej, jag vet inte.
Jag sitter ensam på Alona Beach.
Överskrider gränser – läser Nerikes lokala nyheter:
Hästkött i ICA-varor
Ambulans krockade med älg
Tanden sprack efter sylvass kebab – får skadestånd
Vad mer kan jag säga?
Livet är allt.
—
Text och bild: Sten Lundberg
