Bio: Beasts of the Southern Wild
Bioaktuellt, Film, Recension lördag, januari 26th, 2013Beasts of the Southern Wild
Drama, USA, 2012
Distributör: Fox Searchlight
Regissör: Benh Zeitlin
Medverkande: Quvenzhané Wallis, Dwight Henry, Levy Easterly m.fl
Längd: 93 minuter
Betyg:
— — —
Beast of the Southern Wild utspelar sig i en odefinierad framtid. De stora isarna har smält, havet stigit och förvandlat delar av USAs sydkust till oigenkännlighet. Stor del av marken befinner sig under vatten och det återstående träskområdet kallas för ”The Bathtub”. En mur till skydd mot vattnet skiljer det från omvärlden, tryggheten och civilisationen. Från sin hemmagjorda båt ser sexåriga Hushpuppy (Wallis) och hennes pappa (Henry) på avstånd New Orleans telemaster och rykande skorstenar och säger att det är fullt. Att de, i ”The Bathtub” har det bäst på hela jorden. 
Och mest lovdagar.
Det är en fängslande och trovärdig värld som skildras. Hushpuppy, filmens hjältinna, lever i ”The Bathtubs” nästancivilisation utan stat, skyddsnät, trygghet, sjukvård etc. De bor i gamla husvagnar, skåpbilar och skjul. De dricker öl och steker en av de omkringdrivande hönorna till middag. De lever på gränsen till misär. Men alla verkar lyckliga. I fas med naturen och varandra. Enkla, jordnära människor. Hushpuppys mamma är borta. Pappan är alkoholiserad, sjuk, lynnig och ibland våldsam. När den stora stormen kommer flyr de flesta invånarna till andra sidan muren, till säkerhet och till statens vita korridorer. En handfull människor, däribland Hushpuppy och hennes pappa, stannar envist kvar. Vattnet stiger och nästan inget blir kvar. De tvingas förflytta sina liv till båtar och flottar. Djur och växter börjar dö.
När sydpolen smälter kommer uroxarna till ”The Bathtub”. Sedan tusentals år tillbaka har de legat infrusna i isen. Men nu tinar de fram och kommer tillbaka till livet. Stora, vildsvinslikande djur som kan förstöra ett helt hus på mindre än en sekund. Den urstarka men sårbara naturen är filmens starkaste tema. Det behandlas här väldigt själfullt. Naturen älskas i den här filmen. Den är allomfattande och betydelsefull. För invånarna i ”The Bathtub” är den enormt mycket mäktigare än mänskligheten. Och samtidigt, på andra sidan muren, har civilisationen redan fått den att börja rämna.
The whole universe depends on everything fitting together just right. If one piece busts, even the smallest piece… the entire universe will get busted.
Hushpuppy fungerar som orakelliknande berättare. Filmen är beroende av hennes kryptiska sanningar för att behålla någon slags röd tråd. The Beasts of the Southern Wild känns nämligen lätt fladdrig och oavslutad. Det är mer som en stor känsla. En beskrivning av en situation. En atmosfär, inte en berättelse. Det är filmens svaghet. Men atmosfären är ovanlig, stark och ny. Så det håller ändå.
Fotot gör en hel del för filmen. Det är mycket vackert och nära. Bilderna är ofta skrämmande eller obehagliga. Ett ruttnande kadaver. Kryllande insekter. Grumligt vatten. Gemensamt bildar de dock ett resultat som inte går att beskriva som något annat än vackert. Vi ser ”The Bathtub” genom Hushpuppys ögon. En farlig men ändå magisk plats där allting är liv och hänger ihop.
Man lär sig att älska det här drunknande träsket. Man ser att det är värdefullt. Tjänstemännen från andra sidan muren är fienden. De försöker förmå invånarna i ”The Bathtub” att lämna sina hem för att försätta sig i säkerhet. De är hemska och bryska och man är självklart helt och hållet emot dem. Deras kalla sjukhus och myndighetsspråk är långt mycket hemskare än t.ex. bristen på dricksvatten i sumpmarken. Hela den här bilden av den förtryckande statsapparaten är alldeles för enkel. Det är den enskilda invånaren mot en förtryckande storebrorsstat och ingen ytterligare nyansering. Varför vill de att alla ska lämna träsket? Varför vill de ta Hushpuppy från sin alkoholiserade och sjuka pappa? För att de vill väl. De vill att hon ska överleva. Problematiken finns där men den utvecklas inte.
Viktigast i Beasts of the Southern Wild är just atmosfären. Den magiska världen. Den mytiska naturen. Livet och den djuriska urkraften inom människan. Alla sanningar och svar verkar finnas i Hushpuppys upplevelse av det hon ser. Och för att vara sex år gör Wallis en oerhört övertygande skådespelarinsats. Det finns väldigt mycket vackert i den här filmen. Omvärlden verkar konstruerad, endast till för att ”The Bathtub” ska fungera som idé. Men nästan allting annat är hjärtskärande på riktigt, både det förtrollande och det farliga.
When it all goes quiet behind my eyes, I see everything that made me flying around in invisible pieces. When I look too hard, it goes away. And when it all goes quiet, I see they are right here. I see that I’m a little piece in a big, big universe. And that makes things right.
— — —
Tove Ekström
