Vilks yttrandefrihet
Debatt torsdag, oktober 11th, 2012Lars Vilks gör konstiga saker. Men debatten om Vilks och vad han gör är också konstig. Mycket konstig. Den är fylld av folk som ”är trötta på honom”, som anser att ”han är en dålig konstnär” och som misstänker att ”han är ute efter egen publicitet”. Utifrån sådana argument menar en del att ”det inte är synd om honom”, att ”det dyrbara Säposkyddet av honom borde dras in”, att ”yttrandefriheten inte borde gälla sådana som kränker religioner”.
Sedan Lars Vilks ställde upp på den antimuslimska organisationen Sions konferens i New York tycks det vara skottpengar på honom.
I tidskriften Folket i Bild/Kulturfront nr 10/2012 har Hans O Sjöström en krönika som faller in i kören. Det är en osaklig text som landar i märkliga slutsatser. Att Lars Vilks utsatts för flerfaldiga mordhot och sannolikt också mordförsök märks inte i hans krönika. I stället skriver han så här:
”När han ritar en streckteckning av något som sägs föreställa en rondellhund och påstår att den föreställer profeten Muhammed och får den publicerad i en dansk tidning lyckas han väcka enorm uppmärksamhet för att hans yttrandefrihet hotas. Hotet består i att en del svenska tidningar inte publicerar hans bild och att han har blivit avstängd från en utställning på Jamtli i Östersund dit han först blivit inbjuden.”
Den omtalade utställningen på Jamtli skulle ha ”provokation” som tema och Lars Vilks var specifikt inbjuden. Han blev avstängd från utställningen – inte på grund av sin konst utan på grund av sitt deltagande i Sionkonferensen.
Svenska konstnärer har tack och lov inte rätt att ställa ut i offentliga lokaler. Att denna rättighet inte existerar kan inte kallas censur lika lite som det är censur när tidningar sorterar bland sina insändare. Om eventuella anhängare till Vilks anser att konsthallarna ska vara öppna för alla så får det väl stå för dem. Lars Vilks har mig veterligen inte sagt något sådant. Det går bra att kolla hans omfattande blogg.
Men när en tidning bjuder in en skribent eller en konsthall bjuder in en konstnär och efteråt sätter stopp – då liknar det i praktiken censur. Att påstå att censur endast kan utövas av statliga myndigheter är märkligt. Jag uppfattar att Hans O Sjöström menar just detta. Jamtli är för övrigt ett museum som ägs av en stiftelse som kontrolleras av Jämtlands läns landsting – skulle inte det vara en del av myndighetssverige?
Upprinnelsen till Lars Vilks ryktbarhet har Hans O Sjöström fått helt om bakfoten. ”Streckteckningen” av Muhammed blev först utkastad från två utställningar till vilka Lars Vilks blivit inbjuden. Sedan publicerade den svenska tidningen Nerikes Allehanda bilden i samband med en krönika skriven av Lars Ströman. Hade denna publicering inte gjorts hade det sannolikt inte blivit någon Vilks-affär.
Yttrandefriheten kan inte bara vara till för trevliga ansvarsfulla personer. Dess värde kan endast mätas utifrån i vilken mån samhället ger plats åt de otrevliga sluskarna.
—
Peter Ekström
Ja, det är just så det är. Yttrandefriheten går det inte att tumma på. Antingen står man för den, eller så står man inte för den alls. Man kan inte göra som så många grisar och hycklare i vårt land gör genom att säga, ”visst står vi för yttrandefriheten, men bara om det är något trevligt som tas upp”. Den är till för just detta; för att de ”obehagliga” ämnena ska få sin rättmätiga tid att luftas i den publika debatten, så att ämnena kan belysas och förstås. Allt annat är censur, och tyvärr något som är obehagligt vanligt av myndigheter och auktoriteter i vårt land i dag. Den är en krypande fara.
[…] ännu värre exempel på bristande research kommenterar Peter Ekström i Kulturdelen. Den här ramsan (i Folket i Bild/Kulturfront) av författaren Hans O. Sjöström är inte dålig […]
Det här var väl kanske också en konstig artikel på det sättet att den lyckas undvika att nämna den mest intressanta och allvarliga kritiken mot Lars Vilks – nämligen att han har en politisk agenda riktad mot muslimer, men att han inte öppet tar ansvar för den utan gömmer sig bakom sin identitet som konceptkonstnär.
”Tar ansvar” Hur menar du då? Att han inte säger ”Jag gillar inte islam”?
Riktigt bra artikel av Peter Ekström förresten.
Frågan är hur denna politiska agenda skulle kunna formuleras. Jag tror säkert Vilks är kritiskt inställd till islam, liksom annan dogmatisk religion. Han har ju tecknat Jesus också, bland annat. Vad jag förstår av teckningen så är den en kritik av både avbildningsförbudet och uppfattningen att hundar skulle vara orena. Att detta skulle vara ett generellt motstånd mot muslimer har jag svårt att se. Att få sin tro ifrågasatt är en demokratisk rättighet som alla bör få ta del av.
Det verkar som skillnaden mellan censur, redigering och refusering behöver förtydligas.
Censur kan bara utövas av myndighet.
Redigering görs i media t.ex tidningar som ju har redigerare som kan ändra i din insändare t.ex för att korta ner den. Underförstått att andemeningen blir kvar.
Refusering är det när media eller motsvarande t.ex en konsthall nekar publicering.
Lagen om yttrandefrihet innebär att vem som helst har rätt att, inom lagens ram, yttra och offentliggöra vad han eller hon önskar , men innebär inte att man kan kräva att massmedia ska publicera det.
Som jag läser Hans O Sjöström är det just detta han vill betona.
Att han inte uppskattar Lars Vilks koncept är uppenbart och hans rättighet.
OBS att Lars Vilks tar sig friheten att definiera öven detta inlägg som en del av ”hans konstverk” Det tycker jag är den mest intressanta aspekten på Rondellhundsfrågan. Lars Vilks var f.ö inte först ute med detta utan har härmat bl.a Dror och Gunilla Feiler ( blodsfontänen ) som gisslade politiska makthavare, medan Vilks slår mot islam och därmed mot alla muslimer som
grupp. Han tar sig denna frihet utan att ta det ansvar varje frihet också förutsätter. När det kommer till sakfrågan lämnar han hela tiden undanglidande svar och döljer sig bakom ”konstverket i sig”
Peter
Jag verkar ha blivit refuserad. Är det så att min åsikt inte passar i detta forum.
Det är också intressant i sammanhanget-
Peter
Tack nu kom det in. Jag tänkte väl det.
Peter
Yttrandefrihet är en komplicerad fråga. Om Vilks hade kastats i fängelse av svenska myndigheter för sina teckningar, då hade hans yttrandefrihet kränks. Så är nu inte fallet. Att det sedan är folk som blir arga och t.o.m. hotar honom till livet, är en polisiär fråga. Om man provocerar folk får man räkna med att de blir arga.
När nu Täppas och Leif GW Persson utnyttjar sin yttrandefrihet till att kritisera Vilks, då börjar han genast gapa om att de inskränker hans yttrandefrihet. Andras yttrandefrihet är tydligen ointressant för Vilks.
I flera europeiska länder sitter folk fängslade för att de förnekar Förintelsen. Borde då inte Vilks – i yttrandefrihetens namn – förneka Förintelsen som en del i ett ”konstprojekt”? Det vore intressant att se reaktionerna.
Problemet med GW och Täppas förhållningssätt är att de säger sig vilja inskränka yttrandefriheten genom att ge grönt ljus åt att bruks våld mot dem vars åsikter man finner kränkande. Angående förintelsen: nu handlade ju utställningen som Vilks var inbjuden till om hunden i konsten, vilket antagligen bidrog till teckningarnas utformning.
Det fanns två poänger med mitt inlägg:
1) Det finns inte och har aldrig funnits samhällen där man kan säga precis vad som helst om precis vem som helst utan att det får konsekvenser. Det Vilks gör kommer onekligen att väcka ilska hos en del. Jag skulle kunna säga att alla afrikaner eller judar borde kasta ut ur landet, men då får jag också räkna med ilskna reaktioner. Vilks försöker göra allting till en fråga om yttrandefrihet, det är det jag vänder mig emot.
2) Förintelsen är ett mycket hårdare tabu än Muhammed. Om Vilks hade gett sig på Förintelsen i yttrandefrihetens namn skulle ingen i Kultursverige försvara honom. Det förstår han säkert också.
Du menar att det är dags att acceptera att våldet sätter yttrandefrihetens gräns? Det intressanta är ju att det är medier som burit fram konstverket (som ju är ett processverk). Att bli mordhotad för en teckning är en fråga om yttrandefrihet. Hade mordhoten och våldet i bland annat Uppsala uteblivit hade det inte handlat om yttrandefrihet.
De exempel du tar upp är hets mot folkgrupp, teckningarna är konst och samtidigt en kritik av konstvärlden.
Förintelsen är en historisk händelse. Muhammed en religiös symbol. Hur skulle en jämförbar kritik av förintelsen formuleras?
Hans O Sjöströms text finns i sin helhet att läsa på http://www.fib.se
Länken på fib.se är
http://fib.se/kulturdebatt/item/1950-vilks-yttrandefrihet
Till Rickard!
Du menar att man måste skilja på konst , verklighet och symboler.
För den som utsätts av kränkning spelar det ingen roll om det sker i den sker i namn av att vara konst eller ej.Vad som är konst eller ej finns det f.ö ingen vedertagen definition på. Den verkliga händelsen förintelsen har också blivit svår att handskas med eftersom den blivit en symbolhändelse som utnyttjas i olika politiska syften.
Därför kan man inte annat än använda sitt förhoppningsvis sunda förnuft i umgänget privat och offentligt där konstnärligt skapande också ingår. Att bara peka på rätten till yttrandefrihet utan att ta ansvar för konsekvenserna kan aldrig leda till annat än elände.
Peter
Det har du rätt i, människor känner sig kränkta för allt möjligt. Jag hävdar ändå ifrågasättandet av idéer och dogmer som kärnan i yttrandefriheten – inte ansvar. Hur anser du att Vilks skulle ”ta ansvar” för konsekvenserna? Och vilka konsekvenser tänker du på?
Jag håller med dig Rickard! Graden av frågasättande av ideer och dogmer är ett mått på vitaliteten i samhället och öppenheten för konstruktiv debatt. Vilks rondellhund däremot anför inga andra argument än kravet att få skända ungeför som att rakt ut ropa djävla niggrer. Jag menar att det ansvar du undrar över borde bestå i att kunna presentera argument för innehållet i vad man yttrat och samtidigt då öppna för att ta emot motpartens argument.
Peter
Ett konstverk saknar i regel en tydlig agenda då det mångbottnade ger upphov till folks egna läsningar av verket. Om vi tittar på debatten som följt är det just detta rh visar. Den tolkning du gör att verket endast kan läsas som ett långfinger riktat mot muslimer håller jag inte med om. Och har inte konstnären varit öppen för dialog om sitt konstverk?