Hem » Recension, Skivor » CD: Schönbergs Pierrot Lunaire

CD: Schönbergs Pierrot Lunaire

Arnold Schönberg: Pierrot Lunaire*; Suite op. 29** (Praga Digitals/Naxos). Speltid: 67’32.
Alda Caiello (sopran)*, Pražák Quartet, Jaromír Klepáč (piano), Václav Kunt (flöjt), Milan Polák (klarinett och basklarinett), Karel Dohnai (klarinett)**, Vit Spilka (basklarinett)**, Pavel Hůla (dirigent)

Det var den 16 oktober 1912 som Albertine Zehme steg ut på scenen som en vitsminkad Columbine för att inför en förbryllad publik framföra Arnold Schönbergs Pierrot Lunaire. Verket består av 21 tonsatta dikter på mellan 15 sekunder och tre minuter. Det hela ackompanjeras av en liten kammarensemble. Det är ett märkligt verk. Sångerskan skall nämligen inte sjunga. Hon skall inte heller tala. Hon skall ägna sig åt talsång. När den första förvåningen lagt sig är chansen stor att man finner det mer fascinerande och roligt än konstigt, ja rent av vackert på ett angenämt bisarrt sätt. Dessutom känns det fortfarande riktigt uppfriskande originellt och rent av uppkäftigt. Det är naturligtvis ingen slump att en artist som Björk känt sig lockad att framföra stycket, dock ej på skiva.

Pierrot Lunaire finns faktiskt i två alldeles utmärka svenska inspelningar, men de kan nog vara svåra att få tag i numera. Här kommer en ny tjeckisk cd med den italienska sopranen Alda Caiello som gör mig riktigt förtjust. Hon lyfter fram verkets rötter i tysk kabaré-tradition med dramatiserande textpresentation och expressiv röstvariation. Maria Höglind (Caprice) har en enhetligare men inte mindre uttrycksfull framtoning där hon suveränt glider på tonerna. Det är väl åt de här två olika hållen en tolkning kan dra, och båda vägarna är framkomliga. Ing-Britt Ibba Andersson (Nytorp Musik) befinner sig någonstans mitt emellan.

Den nya Praga-skivan rymmer också Schönbergs Suite opus 29 från 1925, ett verk i dansant tolvton och med jazzigt synkoperade rytmer som gör medicinen lätt och rolig att svälja. Så vem är rädd för Arnold Schönberg?

__________

Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree