CD: Koechlin som orkestratör
Recension, Skivor fredag, juni 15th, 2012
Charles Koechlin: Magicien orchestrateur (Hänssler Classic/Naxos). Speltid: 77’22.
Radio-Sinfonieorchester Stuttgart des SWR, Heinz Holliger (dirigent)
–
Som tonsättare har Charles Koechlin hamnat i skuggan av storheter som Debussy och Ravel, men under senare tid har hans musik lyfts fram i ljuset. Och det förtjänar den. Här finns såväl enastående orkestersånger som fascinerande pianomusik och sensuella mer eller mindre impressionistiska orkesterverk. Liksom Ravel var Koechlin också en instrumentatör med osviklig känsla för raffinerade klanger. Det gjorde att han gärna anlitades för att göra orkesterversioner även av andras verk, och det är den sidan av hans verksamhet som här uppmärksammas.
Såväl Fauré som Debussy kunde gladeligen lämna över sina partitur till kollegan i vetskapen att han skulle ta hand om dem på bästa sätt. Här får vi sålunda höra Koechlins orkesterversioner av Claude Debussys Khamma och Gabriel Faurés Pelléas et Mélisande (med den kända siciliennen) men även av Emmanuel Chabriers Bourrée fantasque och Franz Schuberts Wandererfantasie. Slutligen får även ett kort stycke av Koechlin själv plats, Sur les flots lointains.
Sämst i det här sammanhanget fungerar Schubert och det av den enkla anledningen att hans fantasi är så pianistisk att varje orkesterdräkt torde dölja snarare än uppenbara verkets kvaliteter. Och kanske är det också så att Koechlin trots allt var mer på hemmaplan bland sina sekelskiftesfransoser än bland den tidiga romantikens wienare.
Som framgått är det ingen cd för den som vill upptäcka tonsättaren Koechlin, men hans delikata orkesterversioner av främst Khamma och Pelléas et Mélisande är väl värd att höra.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion
