CD: Madrigaler av Gesualdo
Recension, Skivor tisdag, juni 12th, 2012Carlo Gesualdo: Quinto libro di Madrigali (ECM/Naxos). Speltid: 55´16.
The Hilliard Ensemble (Monika Mauch, sopran; David James, countertenor; David Gould, contertenor; Rogers Covey-Crump, tenor; Steven Harold, tenor; Gordon Jones, baryton.)
–
Tonsättare tycks vara ett mer städat släkte än konstnärer och författare – även om Beethoven kunde vara nog så stökig vid behov. Men så har vi förstås Carlo Gesualdo, furste av Venosa. När han upptäckte hustrun i säng med sin älskare tvekade han inte utan högg ihjäl dem fläcken. Sedan stängde han in sig i sitt slott och skrev madrigaler.
Mordet hade väl varit glömt – även om det rymmer nog så blodiga och pikanta detaljer – om det inte varit för dessa madrigaler. Idag betraktas de som sin tids märkligaste, skrivna på ett för tiden revolutionerande dissonant tonspråk. Det är inte minst märkbart i denna femte samling från 1611 där texterna envetet cirklar runt kärlek och död, lycka, sorg och förtvivlan.
The Hilliard Ensemble hör till de mer välrenommerade i sitt slag och består vanligen av fyra–fem välljudande herrar. Här har man släppt in en kvinna i gänget, och det har man gjort rätt i. Sopranen behövs som klangligt tillskott i den här musiken. Vill man ha en ensemble som vågar mer och tar ut större svängar finns annars La Venexiana (Glossa). De markerar tydligare stämmornas olika klangfärg, och med två sopraner och en bas framhäver de ytterligheterna starkare. Personligen föredrar jag denna mer dramatiska tolkning. Men Hilliardensemblens slankare klang och stramare version äger också sin skönhet.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion