DVD: Aftershock

Inlagd av Johan Axell Film, Recension, Videohyllan måndag, mars 5th, 2012

Aftershock
Drama, 2010, Kina
Distributör: Pan Vision
Regi: Xiaogang Feng
Medverkande: Fan Xu, Guoqiang Zhang, Jingchu Zhang m.fl.
Längd: 135 minuter
Finns på svensk DVD och Bluray från 2012-02-29

— — —

Året är 1976, och livet kunde inte ha varit bättre för Da Qiang, hans fru Li Yuanni och deras två tvillingbarn Fang Deng och Fang Da. Deras lyckliga familjeliv skulle dock komma att raseras tillsammans med hundratusentals andras, då förödande jordskalv drabbar deras område.  I tumultet förlorar Li Yuanni sin man, och när hon väl finner sina två barn är de begravda djupt under rasmassorna. Hon ställs då inför ett omöjligt beslut; på grund av en betongplatta som ligger över båda barnen finns det nämligen bara möjlighet att rädda ett av dem. Efter att ha gjort det svåraste beslutet i sitt liv, tvingas Li Yuanni lämna sin dotter bakom sig för att försöka rädda livet på sin svårt sargade son. Vad hon inte vet är att dottern lyckades överleva, för att sedan bli adopterad av två soldater. Li Yuanni och hennes två barn försöker att gå vidare med sina liv, men hur bär man sig åt för bearbeta skulden över att ha överlevt i någon annans ställe?

Aftershock är en film som med sin titel och omslag kan missleda en del potentiella åskådare. Många kommer nog nämligen efter ett första ögonkast dra slutsatsen att det rör sig om en katastroffilm, inte helt olik The Towering Inferno eller Earthquake. Sanningen är dock en helt annan, och egentligen är filmens jordbävning inte mycket mer än en katalysator. Det skulle lika gärna kunna ha varit en översvämning, orkan eller ett krig som lade grunden till filmens hjärtknipande intrig.

Det här är en väldig tung film som även den bäste skulle ha svårt att inte bli berörd av. De beslut karaktärerna tvingas fatta, och de omständigheter de måste genomlida är något som man inte skulle önska sin värste fiende. Men ändå lyckas den inte bli riktigt lika emotionellt engagerande som till exempel Sophies Choice, som filmen ofta blivit jämförd med. Man har helt enkelt inte lyckats skapa den intensiva ångest som man nog hade hoppats på att uppnå. Men trots att den kanske inte alltid levererar på toppnivå, så är filmen fylld av ögonblick som kommer att golva många åskådare. Scener som när Fang Deng får höra vem hennes mor vill rädda, träffar som en knytnäve i magen.

För att vara en film menad att handla om en jordbävning, så är det ytterst lite av filmens speltid som faktiskt ägnas åt katastrofen. De scener som finns är otroligt snyggt framställda, och lyckas verkligen fånga den panik och utsatthet som alla de hundratusentals drabbade måste ha känt. Istället fokuserar berättelsen på jordbävnings sociala efterskalv. Vad händer egentligen med en människa som tvingas uppleva en sådan katastrof? Hur hanterar ett barn faktumet att det har blivit bortvalt?  Xiaogang Fengs film visar upp ett Kina som ständigt förändras under de tre decennier som filmen sträcker sig, och trots att många år har passerat så märker man fortfarande av effekterna av olyckan. Kanske allra starkast märks detta i karaktären Li Yuanni, spelad av Fan Xu, som aldrig riktigt kan släppa skuldkänslorna över att överlevt både sin man och sitt eget barn. Detta, tillsammans med hennes rädsla att bli lämnad helt ensam, leder dessutom till ett smärtsamt överbeskyddande av sonen Fang Da. Alla filmens karaktärer har liknande prövningar i sina liv som för evigt raserades tillsammans med husen i Tangshan. Det är otroligt starkt, och stundtals riktigt prövande att ta in.  Regin är nästintill fläckfri, och det är inte vidare förvånande att Aftershock kom att bli Kinas Oscars-bidrag.

Det ska dock påpekas att Aftershock inte är en film för alla, och att den absolut inte är felfri. Dess kanske största problem är att dess narrativ är så lågmält och trevande, vilket nog kan skrämma bort många åskådare. Det finns nämligen ingen regelrätt intrig i Aftershock efter filmens inledande jordbävningsscener. Istället får vi följa vardagen för medlemmarna ur den splittrade familjen, vilken tyvärr ofta kan te sig rätt händelselös. Men även om inte alla scener verkar ha ett klart mål, så lyckas de ändå med att göra karaktärerna djupare och mer emotionellt engagerande. Vare sig det är med dialog eller små subtila handlingar, så visar dessa scener just hur ärrade karaktärerna fortfarande är efter olyckan. Det kan dock bli lite för mycket av det goda ibland, och många kommer nog därför finna sig rätt tacksamma när filmen återigen börjar upprätta ett strukturerat narrativ framåt filmens sista halvtimme.

Jordbävningen i Tangshan lamslog ett helt land med sina 250 000 dödsoffer. Men det kanske inte förrän man tittar närmare och granskar de enskilda individerna som man kan börja inse just hur mardrömslik denna händelse faktiskt var. Xiaogang Feng lyckas mästerligt att visa mänskligheten när den som är allra bräckligast, men samtidigt belysa just hur fantastiskt stark vår vilja att överleva är. Aftershock är utan tvekan en av de starkaste filmerna från Kina på många år.

—- — —
Johan Axell är filmvetare och frilansande skribent