CD: Rachmaninovs Klockorna
Recension, Skivor tisdag, december 13th, 2011
Serge Rachmaninoff: The Bells; Three Russian Songs; Spring (Chandos/Naxos). Speltid: 62´53.
Svetla Vassileva (sopran), Misja Didyk (tenor), Alexej Tanovitskij (bas), Mariinskijteaterns kör, BBC Philharmonic, Gianandrea Noseda (dirigent)
–
Bjällerklang och klockor hör julen till – men de hör också Ryssland till. I inget annat land torde de ha en så symbolladdad ställning. Muntert har det klingat om trojkan och ödesmättat från katedralens torn. Klockan har kallat till gudstjänst, ljudit under bröllop och begravning och kejsarkröning, varnat för fiender. Den har förknippats med såväl andlig fromhet som politiskt uppvaknande. Kolokol (klockan) kallade den radikale skriftställaren Alexander Herzen sin exiltidskrift som han ville skulle väcka det sovande Ryssland i mitten av 1800-talet, och klockor intar en central ställning i Modest Musorgskijs musik.
Klockorna är också namnet på ett verk för solister, kör och orkester av Sergej Rachmaninov till dikter av den ryske symbolistpoeten Konstantin Balmont (som i sin tur faktiskt utgått från dikter av Edgar Allan Poe). Verket består av fyra satser och Rachmaninov talade om det som en körsymfoni. Här hör vi verket med Gianandrea Noseda som dirigent för BBC Philharmonic. Som solister har han kallat in tre ryssar, och lika rysk är kören från Mariinskijteatern. Det noteras med tacksamhet; idiom och klangfärg är viktiga i denna mycket ryska musik. Att sopranen Svetla Vassiljeva har en del av det typiskt ryska vibratot får man ta. Det hör liksom till.
Skivan rymmer även två andra verk. I Vår (till en dikt av Nikolaj Nekrasov) sitter en tungsint bonde och grubblar en hel vinter över om han inte borde sticka kniven i sin otrogna hustru – för att ångra sig när våren äntligen bryter ut och livskänslorna vaknar. Tre ryska sånger bygger på livfulla ryska folkmelodier.
Rachmaninov skrev alla verken i exil och nog anar man en längtan efter den fosterjord han aldrig skulle återse. Härlig och slaviskt melodisk musik är det som hur som helst – och den här inspelningen är livfull och vacker så det förslår.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion
