DVD: Fäkta eller dö
Film, Recension, Videohyllan onsdag, november 2nd, 2011Fäkta eller dö
Äventyr, Frankrike, 2003
Distributör: Studio S
Regissör: Gérard Krawczyk
Skådespelare: Vincent Perez, Penélope Cruz m.fl.
Längd: 84 minuter
Finns på svensk DVD sedan 2011-10-19
— — —
Det är inte allt för ofta som franska kostymdramer släpps på DVD här i Sverige, och det är än mer sällsynt med sådana där båda den legendariske Luc Besson och Gérard Krawczyk har varit inblandade i skapelseprocessen. Men trots sina vackra miljöer, välsydda kläder och skickliga skådespelarprestationer, så lever inte Fäkta eller dö upp till sin potential.
Under Kung Louis XVs regim rasar ett krig, och Frankrike är i behov av soldater. Detta är dock något som charmören Fanfan inte ägnat en tanke åt. Varför ska man bry sig om krig när kärlek är så mycket trevligare? Med sin charm lägrar han kvinna efter kvinna, men till slut hinner männen i den lilla byn ifatt honom. Plötsligt finner sig Fanfan i en kyrka där han kommer att tvingas att gifta sig om han inte snart kommer på en utväg. Efter ett plötsligt möte med Adeline, spelad av Penélope Cruz, övertalas han att söka sig till militären. Det dröjer inte länge innan Fanfan finner sig inblandad i såväl svärddueller som romanser, men även en intrig som mycket väl kan förändra Frankrikes chanser att vinna kriget!
Luc Besson ska länge ha velat ta sig an berättelsen om Fanfan, en historia som redan filmatiserats åtskilliga gånger i hemlandet Frankrike. Men istället för att göra en egen tolkning av berättelsen har man istället valt att göra en någorlunda trogen nyinspelning av den klassiska Fanfan la Tulipe av Christian-Jaque. Det är förvisso uppfriskande att se någon som Luc Besson visa en sådan uppriktig kärlek till någon annans verk att denne inte vill ändra något på det, men tyvärr resulterar detta i att Fäkta eller dö inte känns som något annat än en överflödig uppdatering av originalet från 1952. Men för den svenska publiken som kanske inte är så bekant med berättelsen om den charmerande Fanfan, så är dock Fäkta eller dö ett klart godkänt sätt att introduceras till denna folkkära franska historia.
Något av det första åskådaren kommer att märka är att Fäkta eller dö är en riktigt vacker film, där man lagt ned stor tid på att hitta precis rätt atmosfär. Trots att kameraspråket tyvärr inte bjuder på något utöver det vanliga, så är detta ändå en visuellt tilltalade film. Filmens mise-en-scene är stundtals slående, då man lekt med färger och former, samtidigt som man lyckats hålla designen av dekor och kläder tidsenlig. Resultatet är ett rustikt och varmt porträtt av 1700-talets Frankrike, en idyll fylld av hjältedåd och romantik. Filmen riktigt osar av matinéäventyr, och det är berömvärt att man lyckats så väl med att bevara denna känsla från originalfilmen.
Ett annat element man bevarat från klassiska matinéfilmer är de utdragna svärdduellerna. Här har dock Gérard Krawczyk valt att uppdatera duellerna något, och resultatet är såväl fartfyllt som riktigt imponerande. Genom välplanerad koreografi har man skapat trovärdiga duellscener, varav flera låter Fanfan möta ett flertal motståndare samtidigt. Där originalets duellscener ibland kunde kännas något stela, så bjuder Fäkta eller dö på en livlig och exalterande uppvisning, utan att man förlorar allt för mycket av den matinékänsla man verkar ha eftersträvat.
Trots sitt vackra yttre, så dras Fäkta eller dö med en del problem som drar ned på filmens slutbetyg. Det största problemet är den brist på tyngd karaktärers handlingar har, vilket gör att filmen stundtals upplevs som svävande och osäker. Vincent Perez porträttering av Fanfan känns till exempel stundtals alldeles för naiv, då han behåller samma tro och positiva anda vad som än sker honom. Det är svårt att engagera sig känslomässigt i en karaktär som aldrig verkar behöva kämpa med något, eller som inte verkar möta motgångar i livet. Denna naiva inställning verkar dessutom ha smittat av sig på resten av filmen, då det alltför sällan presenteras något som helst hinder för filmens karaktärer och intriger. Svärddueller byter av varandra, ett krig rasar i periferin och karaktärer ådrar sig allvarliga skador, allt detta utan att det ger någon egentlig effekt på vare sig handling eller karaktärsutveckling. Detta kan förstås spåras tillbaks till filmens något mer lättsamma rötter inom matinéfilmens traditioner, men för en modern publik ter sig dessa företeelser mest som störande, snarare än charmant nostalgiska.
Gérard Krawczyk och Luc Besson har tillsammans skapat en riktigt vacker och väl koreograferad nyinspelning av en klassisk fransk matinéklassiker. Men även om filmen är lätt att uppskatta, framförallt av de som inte är bekanta med originalet, så är bristen på originalitet ett stort problem för filmen. Fäkta eller dö gör väldigt mycket rätt, men tyvärr har vi sett detta tidigare.
— — —
Johan Axell är filmvetare och frilansande skribent